Efter flera år av tester, pilotprojekt och omfattande utredningsarbeten av såväl EU som en rad elbolag runt om i världen är det ytterst få användare som i dag kan använda elnätet för att surfa.

Elforsk, svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsaktiebolag, har nyligen publicerat en statusrapport kring bredbandanslutning via det vanliga elnätet, även kallat power line communications (plc). Under olika etapper med start år 2000 har ett 40-tal elbolag utvärderat de möjligheter och svårigheter som tekniken innebär. Här konstateras att tekniken är speciell och kräver komponenter och rutiner som är nya för elbolagen. En viktig del har varit att titta på standarder men även frågor kring strålning och mätmetoder.

”Det är sannolikt få nya tekniker som utvärderats i den omfattning som skett med plc. Redan då tekniken lanserades i slutet av 90-talet inleddes fältförsök inom Vattenfall och dåvarande Sydkraft och Birka Energi. Efter en turbulent period då tillverkarna av plc kom och gick fortsatte testerna vid Sydkraft, Skånska Energi, Göteborg Energi. I ett senare skede gjordes även fältförsök av Västervik Kraft, Tekniska Verken i Linköping, Jämtkraft, Jönköping Energi samt C4 Energi. Resultatet av samtliga tester visade att tekniken fungerar, att majoriteten av kunderna blir nöjda med tjänsten, men att teknikstabiliteten var otillräcklig. Inget av försöken har därför drivits vidare till någon kommersiell introduktion", skriver Elforsk i rapporten.

Sydkraft hörde till de första att introducera bredband via elnät i större skala men projektet är nu nerlagt.

– Det var bara under väldigt kort tid som detta var intressant. Tekniken visade sig vara betydligt dyrare att investera i jämfört med adsl och kräver dessutom mer utrustning, säger Torbjörn Larsson, pressansvarig på Tele2 som för något år sedan köpte Sydkraft Bredband, Torbjörn Larssons tidigare arbetsgivare.

– Ytterligare ett skäl till misslyckandet är att branschen inte lyckades utveckla en gemensam standard, vilket man gjort med adsl-tekniken, säger Torbjörn Larsson.

Det är en bedömning som delas av Raimo Vehkajärvi på Karlstads Stadsnät där tekniken testats i 60 hushåll.

– Efter testperiodens slut kunde vi summera att tekniken var för omogen och osäker för att kunna lanseras kommersiellt plus att den var alldeles för dyr i installation vilket gjorde att någon ekonomi inte fanns att fortsätta.