Hundratusentals CNN-tittare som abonnerade på CNNs nyhetsbrev hade fått en lista med porrlänkar. Och porrlänkarna hade skickats med Eric Thomas program Listserv.

– På fem minuter måste jag övertyga en CNN-direktör att inte stämma oss, berättar Eric Thomas.

Från huvudkontoret på Östgötagatan i Stockholm lyckades Eric Thomas få tag i den ende som kunde förklara: den anställde på CNN som skötte om utskicken.

– Han sa att han hade tryckt på ”godkänn” först, och sedan hade han läst igenom meddelandet och upptäckt porrlänkarna.

– Så jag kunde förklara för CNN-direktören att anledningen till att vi har en godkänn-knapp är att man inte ska släppa iväg något av misstag.

Eric Thomas klarade sig med blotta förskräckelsen, men den anställde på CNN fick sparken.

Fransmannen Eric Thomas utvecklar och säljer sedan 15 år världens ledande program för listhantering, Listserv, från sitt företag L-Soft på Söder i Stockholm. Tekniken hade han utvecklat som tonåring, flera år innan han kom till Stockholm, och att bli företagare i Sverige var inte helt friktionsfritt. Han fick rådet att starta pizzeria i stället för dataföretag: ”Sådant är ju ni utlänningar bra på.”

Som tonåring lärde han sig programmera stordatorer på teknikmuseet Palais de la découverte i Paris.

– Jag kan fortfarande göra greppet för en ipl, berättar han och visar upp fingerspretet som behövs för att veva igång en IBM 370 – göra en initial program load.

Han skrev några program till museidatorn, och medan han gjorde det upptäckte han allvarliga säkerhetsbrister.

– Jag blev upprörd, för det var samma datorsystem som bankerna använde för transaktionerna, berättar Eric Thomas som blev mycket förvånad när han i tidningarna presenterades som hackare.

– Jag vill ju inte ställa till något, jag ville bara förstå.

Som 17-åring inbjöds han till ett debattprogram i fransk tv. Inslaget kan ses på L-Softs webbplats. Det är typiskt franskt, programledaren pratar oupphörligt och gästen Eric Thomas får inte en syl i vädret.

– Väntar man på sin tur i Frankrike får man fortsätta att vänta, säger han.

Eric Thomas talar nästan perfekt svenska, plus ett antal andra språk. Hans medarbetare beskriver honom som en språkbegåvning. Hans sätt är mer svenskt än franskt, och så verkar det ha varit redan under hans tid som ofrivillig hackare.

– Uppmärksamheten ledde åtminstone till att mina föräldrar insåg att det där med data kunde vara ett yrke.

Listhanteringsprogrammet skrev han 1986 på universitetet. Det var fortfarande stordatorer, men de var sammankopplade i nätverk. Man kunde kommunicera med människor i hela världen, men det gick inte fort.

– Det fanns listor, men de var rent manuella. Om någon ville avbeställa ett nyhetsbrev måste administratören ta bort namnet från listan. Ofta blev det aldrig gjort.

Listprogram är i grunden helt enkelt listor med e-postadresser. De används för att adressera nyhetsbrev. Eric Thomas innovation var att han skrev ett program, en server, som hanterade prenumerationer och avbeställningar automatiskt. Allt som behövdes var ett mejl.

Eric Thomas spred också ut belastningen genom att utveckla ett slags föregångare till multicasting.

– I stället för att skicka samma nyhetsbrev hundra gånger till hundra mottagare på andra sidan Atlanten så skickar du det en gång till en server, och servern skickar det vidare till mottagarna.

På 1980-talet, när hela Frankrike delade på 9,6 kbit/s till USA, kunde hundra brev ta flera timmar, så tidsbesparingen var stor – ”nu kunde vi få svar samma dag”.

– Listserv blev det mest använda programmet på Bitnet, berättar Eric Thomas, som på den tiden inte hade en tanke på att ta betalt för programmet. Han var glad att det blev använt.

Bitnet var ett akademiskt datornät parallellt med internet.

Han la också in en databasfunktion som gjorde att abonnenterna kunde söka efter tidigare inlägg i forumet.

I tre år arbetade Eric Thomas på det europeiska kärnforskningsinstitutet Cern i Genève som konsult. Det var när Tim Berners-Lee satt där och utvecklade webben.

– Jag måste ha träffat honom, men jag hörde inget om webben, säger Eric Thomas som erkänner att det tog tid innan han insåg poängen.

– Det var Gopher som gällde.

Gopher är ett system för sökning och hämtning av information på internet.

Precis när Eric Thomas hade fått nog av intrigmakerier på Cern erbjöd Peter Löthberg honom jobb i Stockholm. Det var en ny värld för Eric Thomas:
– Politikerna hade bestämt att Sverige skulle bli ett ledande it-land. Och de hade sagt att vi vet ingenting om detta, men Sverige ska ha ett bra nät som ska driftas av proffs.

– Något sådant hade varit otänkbart i Frankrike. Där skulle varje departement ha startat ett eget nät med högtidlig invigning och långa tal.

Eric Thomas arbetade under den legendariske Björn Eriksen på KTH, senare känd för sitt egensinniga, somliga säger egenmäktiga, sätt att sköta de svenska domänerna.

– Jag kom till honom med en rapport, och han frågade om det hade hänt något. ”Nej”, svarade jag. ”Varför kommer du då med en rapport”, undrade han.

– ”Vi har anställt dig för att vi litar på dig”, sa han och slängde rapporten i papperskorgen. Jag var inte van vid sådant.

Att byråkrati finns även i Sverige upptäckte Eric Thomas när han beslöt sig för att tjäna pengar på Listserv genom att starta eget.

– Listserv fungerade ju bara på stordator, och stordatorerna skulle försvinna. Folk gick över till gratisprogram som Majordomo. Jag ville anpassa programmet till pc så att det kunde leva vidare.

Men när han, som utländsk medborgare, ville starta eget i Sverige blev det kalla handen. Han var för ung, saknade rätt utbildning – men pizzeria kunde han få starta.

– Och det rådet fick jag av en tjänsteman, inte av en privatperson.

Följden blev att han flög till New York med 400 dollar på fickan och registrerade en Class C Corporation.

– I Sverige skulle det ha tagit ett halvår, i New York bad de om ursäkt för att det var sent på eftermiddagen så att jag inte kunde få papperen samma dag.

Svenskt bolag registrerades först när Sverige hade gått med i EU och fransmän blev som svenskar.

Tillväxten gick långsamt i början, eftersom Eric Thomas hade idén att man skulle sälja först, utvidga sedan. Men efter något år blev L-Soft snabbt stort.

– 1996 ringde Netscape och ville ha rabatt på Listserv – de tyckte att de förtjänade det, eftersom de var så små och vi var så stora.

– Vi hade tio anställda, tillägger han.

Listserv har alltid primärt varit inriktat på företagskunder. I dag används programmet mest till nyhetsbrev. Bland kunderna finns allt från Microsoft och Citibank till Time Warner och, som sagt, CNN. Känd svensk kund är Carl Bildt med sitt veckobrev.

För föreningar och liknande finns gratisversioner, och man kan också köra Listserv från L-Softs servrar. Webbstöd har funnits sedan 1996. Nyhetsbreven kan formges helt som kunden önskar, så i de flesta fall märker abonnenterna inte att L-Soft är inblandat.

Diskussionsforum kör också Listserv, numera oftast med ett webbgränssnitt. Den som föredrar det kan följa inläggen bara på webben.

L-Soft kör också ett antal gratislistor som företaget ärvde av Apple för tio år sedan, bland annat en som handlar om bortsprungna hundar. E-postlistan Lactnet, ett forum om amning för barnmorskor, barnläkare och andra, ligger också på L-Soft.

– Vi kör dem gratis och använder dem för betatestning. Användarna är världens bästa betatestare, de vet att det är bleeding edge, men klagar inte.

Trots att Eric Thomas tvingas anpassa sina arbetstider till USAs tidszoner har han inga planer på att överge Sverige. Men han är inte okritisk till sitt nya hemland.

– Det är mycket krångligare här än i USA med myndigheterna. Jag måste ha en miljöplan, jag måste ha en jämställdhetsplan.

Han anser att Sverige är det enda land som betalar invandrare för att inte arbeta. Han är inte den ende som fått rådet att starta pizzeria.

– Vi delar hus med arbetsförmedlingen för internationella akademiker, så det kommer ofta arbetssökande och knackar på. Många av dem är högt kvalificerade och skulle få jobb var som helst, utom i Sverige. Men det finns en fördel. Jag som anställer dem har ingen brist på personal.