För att undvika konfrontation med EU-kommissionen gick Microsoft med på att sälja en version av sitt operativsystem utan Windows Media Player och licensiera tekniken bakom nätverksprotokollen.
Då kan andra företag kriva mjukvara som fungerar med Windows på en djupare nivå. De skulle få betala en avgift "per arbetsplats".
Detta har kritiserats av öppen källkods-rörelsen för att det hindrar den från att dra fördel av licensieringen. Eftersom den mesta öppen källkods-mjukvaran inte säljs per arbetsplats skulle det effektivt hindra användning.
Problemet är att beslutet föreskriver en viss affärsmodell. Medan Microsoft och de flesta andra kommersiella företag använder licensiering per arbetsplats visar de också flexibilitet – vissa tillämpningar är mer lämpade för licensiering per företag, per användare eller fri licensiering.
Öppen källkods-rörelsen vill se mjukvaran fritt licensierad.
Innovation och välstånd beror på experimenterande med affärsmodeller. När vissa tillvägagångssätt föreskrivs minskar öppenheten.
Framtida beslut kan på ett liknande sätt bestämma mellan affärsmodeller baserade på politisk opportunitet, snarare än att låta dem att konkurrera fritt.
Ett exempel är Samba, ett populärt fritt tillgängligt öppen källkods-program som möjliggör kommunikation mellan Unix, Mac och Windows. I Samba har operativsystem en brygga som gör det möjligt att komma åt filsystem och skrivare mellan de tre. För att kunna interagera det med Windows har det varit nödvändigt att ändra gränssnittet.
De nya licensieringsreglerna hjälper inte Sambaprojektet, men skadar det inte heller. Utvecklare har sagt att den potentiellt tillgängliga dokumentationen inte är nog, de skulle behöva ha tillgång till själva källkoden.
Resultatet av politiseringen riskerar att hindra innovation och kreativ frihet. Det är dåligt för mjukvarubranschen. Inför framtiden bör man satsa på dialog och debatt i stället för konfrontation.
Waldemar Ingdahl
vd, tankesmedjan Eudoxa
Då kan andra företag kriva mjukvara som fungerar med Windows på en djupare nivå. De skulle få betala en avgift "per arbetsplats".
Detta har kritiserats av öppen källkods-rörelsen för att det hindrar den från att dra fördel av licensieringen. Eftersom den mesta öppen källkods-mjukvaran inte säljs per arbetsplats skulle det effektivt hindra användning.
Problemet är att beslutet föreskriver en viss affärsmodell. Medan Microsoft och de flesta andra kommersiella företag använder licensiering per arbetsplats visar de också flexibilitet – vissa tillämpningar är mer lämpade för licensiering per företag, per användare eller fri licensiering.
Öppen källkods-rörelsen vill se mjukvaran fritt licensierad.
Innovation och välstånd beror på experimenterande med affärsmodeller. När vissa tillvägagångssätt föreskrivs minskar öppenheten.
Framtida beslut kan på ett liknande sätt bestämma mellan affärsmodeller baserade på politisk opportunitet, snarare än att låta dem att konkurrera fritt.
Ett exempel är Samba, ett populärt fritt tillgängligt öppen källkods-program som möjliggör kommunikation mellan Unix, Mac och Windows. I Samba har operativsystem en brygga som gör det möjligt att komma åt filsystem och skrivare mellan de tre. För att kunna interagera det med Windows har det varit nödvändigt att ändra gränssnittet.
De nya licensieringsreglerna hjälper inte Sambaprojektet, men skadar det inte heller. Utvecklare har sagt att den potentiellt tillgängliga dokumentationen inte är nog, de skulle behöva ha tillgång till själva källkoden.
Resultatet av politiseringen riskerar att hindra innovation och kreativ frihet. Det är dåligt för mjukvarubranschen. Inför framtiden bör man satsa på dialog och debatt i stället för konfrontation.
Waldemar Ingdahl
vd, tankesmedjan Eudoxa
