Beatrice Ask är justitieminister och chef för justitiedepartementet. Hon ansvarar för regeringsfrågor som rör rättsväsendet, lagstiftning, polis och brottsmålsärenden.

I CS Heta stolen handlade flertalet av läsarnas frågor om integritet, brottslighet på internet, it i rättsväsendet och valrörelsens löften om att ”inte jaga en hel ungdomsgeneration”.

Jörgen frågar: Moderaterna, som traditionellt värnar individen och dess frihet, hur stämmer det överens med FRA-övervakningsförslaget?

I väldigt många frågor så finns det en konflikt mellan personlig integritet och andra behov. Det handlar om att hitta en balans mellan säkerhet, brottsbekämpning och annat, och jag tycker att vi har nåt dithän. Vi behöver ha viss kontroll över trafiken, så är det. Och det är för att kunna arbeta för rikets säkerhet.

Vad vi samtidigt har gjort är att hitta sätt så att det skadar integriteten så lite som möjligt. Det finns en nämnd som kontrollerar vilka sökbegrepp som används och en rad garantier. Ambitionen är att problemet ska vara så litet som möjligt. Precis som när vi telefonavlyssnar en grov brottsling är det klart att vi kränker integriteten. Men det viktigaste i det fallet är att få tag på boven.

Vi försöker se till att lagrummet är sånt att det finns så tydliga garantier som det bara går.

Peder frågar: Vad ämnar Beatrice Ask göra konkret för att skydda och stärka den personliga integriteten?

En jätteviktig sak som jag snart kommer att lägga ett förslag på är att inrätta en säkerhets- och integritetsskyddsnämd. Uppgiften där ska dels vara att se hur brottsbekämpande myndigheter använder sina rättigheter, men också hur säkerhetspolisen behandlar personuppgifter. Det förslaget ska snart läggas till riksdagen och det tror jag är otroligt viktigt. Där finns också ett förslag som innebär att personer som utsatts för hemligt tvångsmedel ska kunna få besked i efterhand, så att man inte behöver undra.

Vi har även en proposition om buggning som ligger vilande. Där var kritiken från regeringen att det var integritetskränkande, och då har jag gjort min hemläxa och plockat fram förslag på bättre integritetsskydd.

I december kommer också integritetsskyddskommittén med sina slutgiltiga förslag. Dom försöker ta ett brett perspektiv på integritetsfrågor – inte bara register och brottslighet utan även närdet gäller information hos banker, i affärslivet och sådant. Det finns väldigt mycket som kan upplevas som identitetskränkande.

Brandell frågar: På EU-nivå har ett förslag att spärra möjligheten att nå hemsidor som används för att rekrytera folk till terrorism diskuterats. Vad är Sveriges position i den frågan?

Vi har i grunden krav på väldigt hög säkerhet i landet. Man ska inte kunna ägna sig åt terrorverksamhet, men samtidigt menar vi att alla åtgärder ska ligga inom ramen för grundläggande informations och yttrandefrihet.

Det är en väldigt komplicerad fråga och det finns fortfarande inget färdigt EU-förslag. Men redan idag finns operatörer som agerar frivilligt för att hindra olaglig information, och det tycker jag är bra.

Sen finns det heller inget som hindrar att man griper folk som försöker värva terrorister över nätet. Men när det gäller just att stänga webbsidor finns det inget färdigt EU-förslag, och alltså inte heller någon svensk ståndpunkt.

CS frågar: Du säger att det är bra om operatörer frivilligt hindrar olaglig information på nätet. Men många operatörer anser att de inte borde vara ansvariga för vad som sägs och görs i deras nät. Principen kallas ofta common carrier. Vad tycker du om det?

Egentligen är det ju en fråga för operatörerna. Jag tycker det är bra att de gör vad de kan för att stoppa barnpornografi och liknande saker, och jag tror inte att det behöver bli en moralisk diskussion. Vi måste ha någon typ av ordningsskapande på internet och det är väl det minst skadliga, att operatörerna själva bestämmer vad man får och inte får göra.

CS frågar: Vart drar man då gränsen? Vad ska klassas som olagligt?

Om operatörerna bestämmer behöver ju inte jag dra gränsen. Vore det så att man kunde stifta lagar om det här skulle politikerna göra det, men det är bara bra om operatören tar ett ansvar för saker som är direkt skadliga och samhällsfarliga. Jag ser inget märkligt med att man försöker förhindra det.

Internet är en fantastisk skapelse. Men det ger inte bara möjligheter utan också ett utrymme för brottslighet. Vi behöver möjlighet att minska en del avarter, vi behöver något slags nätpoliser och då tycker jag gott att operatörerna kan ta ett visst ansvar.

Jan Eriksson frågar: Terroristlagen är vad jag vet den första lagen i Sverige där man medvetet kan straffa någon på grund av vad som försiggår i huvudet på andra personer. Jag behöver inte ha utfört någon straffbar handling eller ens tänkt tanken att utföra en straffbar handling, ändå kan jag vara terrorist i lagens mening. Om en domstol tror att jag i framtiden i en hypotetisk situation skulle kunna tänkas utföra en terrorhandling är jag en terrorist och kan låsas in.

Nya pedofillagen ser ut att bli något åt samma håll utan att vara riktigt lika extrem. Här måste man väl i alla fall surfa för att kunna bli dömd, men fortfarande döms man p.g.a. någon annans tolkning av mina avsikter.

Vilka beviskrav ska gälla för allvarliga brott i framtiden? Låga beviskrav så ingen skyldig riskerar att slippa undan? Normala beviskrav för att minimera antalet oskyldigt dömda?

Jag har lite svårt att hänga med i resonemanget här. Enligt det som heter terroristbrottslagen kan man bara straffas om man faktiskt har begått ett terroristbrott, eller påbörjat förberedelser till ett terroristbrott.

CS frågar: Vad menas med förberedelser?

Det kan betyda olika saker, men det räcker absolut inte med att man bara tänkt någonting. Jag vet inte om frågeställaren möjlighen tänker på något annat men enligt terroristlagen så ska man ha begått eller förberett ett brott för att kunna straffas.

Svensk terrorbekämpning använder bara medel som hör hemma i ett öppet och demokratiskt samhälle. Vad gäller beviskraven ska det vara bortom allt rimligt tvivel att personen gjort sig skyldig. Så svaret är väl ja, jag tycker det ska behövas starka bevis för att döma någon, oberoende av vilken lag det gäller.

När det gäller pedofillagen är jag inte heller säker på vad som menas. Om frågeställaren menar det man kallar för grooming så har jag faktiskt inte hunnit bilda mig en riktig uppfattning än. Det som är bra är att man nu tydliggör vilken aktivitetet det gäller. Men här är det inte heller frågan om att bara tänka utan om att faktiskt ta kontakt.

Håkan frågar: Om det i EU röstas igenom ett direktiv som potentiellt går emot den svenska grundlagen (grundlagarna om man ska vara petig), skulle du helst se att riksdagen implementerade eller avfärdade detta? Får ens riksdagen godkänna en lag som går emot grundlagen, och vad är det i så fall för mening med en grundlag?

Grundlagar som handlar om statsskicket är överhuvudtaget inte möjliga att diskutera. Men i vissa frågor kan beslutsrätten överlåtas till EU. I frågor som tangerar grundlagen finns skyddsmekanismer, och skyddsmekanismerna är så pass starka att det händer inte [att beslut införs som strider mot grundlagen]. Dessutom finns praxis som säger att om ett land har konstitutionella problem så körs det inte över [av EU]. Jag skulle själv inte agera för att vi blir påtvingade ett beslut av EU som står i strid med grundlagen.

Paula frågar: Dagens lagrum ger inte utrymme för att använda visuell, relationsfokuserad teknologi för samarbete inom den offentliga sektorn. Enligt juridiska experter är en del av de upplevda säkerhets- och sekretesshindren mer upplevda än rättsligt grundade. Kommer detta att förändras i framtiden, så att man tillåter mer kommunikation myndigheter emellan via t.ex säkra webbkonferenser? Hur ser Beatrice på detta?

Jag tycker Paula har en poäng i det att hon påpekar att hindren är mer upplevda är rättsligt grundade. Egentligen så finns det inga rättsliga hinder för att samarbeta med modern teknologi, men det informationen måste skyddas. Och då måste man ju ofta använda en del kryptering eller liknande.

Att den offentliga sektorn ofta ligger lite efter är ju mer eller mindre tradition, och det är delvis en generationsfråga. Samtidigt så finns det exempel där vi inte gör det. Statsrådsberedning var långt framme med webbkonferenser till exempel. Men visst skulle många kommuner och offentliga sammanhang vinna på att man skulle göra mer.

Atari frågar: Det talas mycket om e-förvaltning och 24-timmarsmyndigheten. Är du nöjd med användningen av it inom rättsväsendet? Vore det inte på sin plats att göra det enklare att till exempel få offentliga handlingar skickade via mejl istället för faxade?

Jag är inte nöjd. Det händer mycket, men jag är absolut inte nöjd med hur e-förvaltningen fungerar. Nu kan man till exempel göra stöldanmälningar på nätet, men många myndigheter behöver göra mer.

CS frågar: Har du några konkreta exempel?

Många olika former av registrering kan idag skötas via nätet istället för att göras på papper. Jag jobbar också med ett hjärteprojekt för modernare domstolar. Det behöver inte nödvändigtvis röra datorer, men modern teknik i olika former. Där finns saker som möjlighet att vittna från annan ort till exempel.

Mikael frågar: Vi ser i samhället en otrolig ökning av övervakningen av oss medborgare. Det gäller allt från fartkameror, butikskameror och tunnelbanekameror till avlyssning av vår mailtrafik, registrering av vår mobiltelefons position och lagring av fingeravtryck och DNA. Samtidigt är vinsterna marginella.

Är det inte dags att ta ett steg tillbaka, införa restriktioner av vad som får lagras och lagstifta om våra rättigheter att vara fria medborgare med rätt att slippa registrering av allt vi gör, skriver och säger?

Det är just det integritetsskyddskommittén försöker göra. Men jag tror absolut inte att man ska kliv bakåt. Det finns stora vinster och möjligheter i den tekniska utvecklingen också, och mycket av det som kan sägas skapa integritetsbekymmer är också saker som underlättar. Att du och jag har kontokort är faktiskt riktigt praktiskt, men samtidigt så lämnar det ju elektroniska fotspår. Man får passa sig för att inte bli teknikfientlig bara för att man vill värna om den personliga integriteten.

Däremot är jag för att försöka se hur personlig integritet ska definieras och vilka skyddsmekanismer som behövs som vi inte har idag. Ta hela diskussionen om sjukvården till exempel. Där man kan ju lagra journaler i datorn som innehåller mängder av känslig information. Men samtidigt är det otroligt praktiskt om en läkare kan se vilken sjukvårdsbakgrund man har direkt i datorn. Det är inte helt lätt, men min poäng är att inte bara se bekymmer utan även fördelar.

Anders frågar: Varför är det så att alla politiker som talar om integritet när de är i opposition slår om när de kommer i regeringsställning - och tvärtom (Bodström)?

Det borde man kanske fråga Bodström om, men visst kan det kanske ge det intrycket. Det är lättare att tala så när man är i opposition än när man ska fatta beslut. Det finns en klar konflikt mellan till exempel att bestraffa vissa brott och att skydda integriteten. Och det blir väl mer uppenbart när man sitter som beslutsfattare.

Johan frågar: Delar du min åsikt om att fildelning kan vara grovt fel, då till exempel 25-årige "kalle" gör en produkt tillgänglig gratis för minst 500 000 andra personer på ett nätverk som Pirate bay? Tycker du också att det finns behov av hårdare lagar av den typ EU infört, då flera studier visar att ca 3 av 10 som laddar ner piratkopierade produkter annars skulle ha betalat för sig?

Grundinställningen när det gäller fildelning är att vi måste fortsätta att utveckla konsumentvänliga alternativ. Men vi måste också skydda upphovsrätten - de som tar fram filmer och annat material måste ha någon slags äganderätt. Hela det här problemet är faktiskt relativt nytt för lagstiftningen.

Vi kommer att skicka ut och ta fram ett förslag till vad vi kallar civilrättsliga sanktionsdirektiv [baserat på EUs IPRED-direktiv]. Där föreslås det att rättighetshavare via domstol ska kunna få ut uppgifter via domstol om vem som begått brott och på så sätt göra upp med vederbörande. Vi tittar på det eftersom det har visat sig fungera ganska bra och har vad man kan kalla för en ”städfunktion”. Men det som är viktigast är att uppmuntra lagliga alternativ, och för att påskynda det sitter en utredning som ska vara klar i juni. Deras uppgift är att titta på om det finns någonting vi kan göra för att stimulera marknaden till att jobba med erbjudanden till konsumenter som är lagliga. Vi har ju sett att laglig nedladdning av musik och annat ökar i popularitet, och det ska bli intressant att se om det finns saker vi kan göra där.

Jag är mer intresserad av att uppmuntra ett schysst förfarande än att i onödan jaga kreti och pleti.

B! frågar: Jag skulle vilja veta i vilken mängd det svenska folket piratkopierar, enligt din alldeles egna åsikt?

Det finns ju undersökningar som visar att nedladdning är väldigt vanligt, och det behöver man ju bara prata med sin omgivning för att förstå att det är så. Däremot har jag inget begrepp om hur många som ägnar sig åt laglig nedladdning eller annat.

B! frågar: Vilket handlande beskriver det vanligaste piratkopierandet i din åsikt?

Det vet jag faktiskt inte, för jag har inte prövat själv. Och jag brukar inte fråga mina bekanta exakt hur de gör heller!

Det för tryckta folket frågar: Jag har en kort och enkel fråga: Hur skulle du känna om någon hotade din rättssäkerhet? Tror du att fildelare/pirater verkligen gör att vårt samhälle blir osäkert? Vore det inte på sin plats att fråga folket vad de tycker innan det lagstiftas ännu mer om fildelning och i upphovsrättsfrågor?

Problemet med fildelning handlar om den som har producerat en sak ska få betalt eller inte. Huvudsyftet är inte att sätta dit folk, men man får faktiskt inte ta andras material.

Det är ändå en principfråga vi måste tala till punkt om. Den är inte okomplicerad, men man kan faktiskt inte som olaglig fildelare gå omkring och känna sig kränkt. I den andra ändan finns en artist eller författare som gör anspråk på att få betalt på saker han eller hon producerat.

CS frågar: På ett principiellt plan så menar många att upphovsrätt idag är ett förlegat begrepp och att tekniken sprungit ifrån lagstiftningen fullständigt. Man kan hävda att upphovsrätten som vi känner den idag inte fungerar eftersom att det är så enkelt att dela och sprida information digitalt. Ser du logiken i sådana argument och håller du med om att de är rimliga, åtminstone på ett teoretiskt plan?

Upphovsrättsfrågor är komplicerade, men att säga att det inte fungerar i ett modernt samhälle är väl att ta i. Det är klart att det går att hantera upphovsrätt även i vårt samhälle, och det är klart att vi kan få till lagar som är rimliga. Samtidigt så går utvecklingen väldigt fort och då är det svårt att hinna med. Det tar lång tid innan regler och normer har förankrats. Jag har respekt för att folk har synpunkter i det här, men man ska inte gå omkring och tro att alla tycker likadant som en själv, för så är det inte.

Script girl frågar: I valrörelsen sa din partiledare Fredrik Reinfeldt bland annat att han ”inte ville jaga en hel ungdomsgeneration” och att "man inte bör stifta lagar som inte går att upprätthålla". Men efter valet har du sagt att du inte har för avsikt att avkriminalisera fildelning som anser att principen ska vara att man inte bara går in och snor grejer för andra utan att betala för sig. Är detta ett uttryck för röstfiske som senare återgår till realpolitik?

Nej, Fredrik och jag har samma uppfattning i de här frågorna, och det tycker jag att jag har varit tydlig med. Det finns ingen som i onödan vill jaga kreti och pleti för saker som fildelning. Men det är ändå viktigt att justitieministern hävdar de lagar som fastställts. Precis i linje med vad vi sa i valrörelsen arbetar vi med att uppmuntra lagliga alternativ och i lugn och ro skapa ordning i de här frågorna.

Jens frågar: Jag såg att en äldre man hade våldtagit en tolvårig flicka nyligen - straffet blev två års fängelse. Nu kommer eventuellt IPRED2 att röstas igenom i ministerrådet. Förslaget innebär att upphovsrättsbrott som fildelning kommer att innebära MINST fyra års fängelse. Tycker Beatrice Ask att det är rimligt att hota en miljon ungdomar med fängelse i fyra år eller mer, men samtidigt låta våldtäktsmän komma undan med hälften?

Det är ett förslag som jag inte riktigt har hunnit ta ställning i. Det är en förhandling som pågår, men i förhållande till svensk rätt är det inte troligt att det [IPRED2] kommer utöka det kriminaliserade området.

CS frågar: Så fyra års fängelse för upphovsrättsbrott kommer inte att bli verklighet i Sverige?

Nej, det är väl alldeles uppenbart att våldsbrott måste ha strängare påföljder än piratkopiering.

Gröna Lyktan frågar: Eftersom regeringen vill att alla ska följa lagarna, borde ni inte fixa så att det går att läsa lagboken gratis på webben då?

Det är ingen dum idé. Mitt grundsvar är att det vore bra, men sen ska man inte inbilla sig att det skulle vara gratis i sig. Det kostar jättemycket att göra lagar. Du skulle bara veta vad mina jurister kostar!

Gröna Lyktan frågar: När begick du ett brott senast?

Ingen aning. Jag hoppas att jag inte har begått något brott. Jag vet att jag körde för fort någon gång för flera år sen, men man hoppas ju att man gör rätt.

CS frågar: Du har aldrig fildelat?

Nej, det har jag aldrig gjort.