Regeringen måste dra i nödbromsen och öppna för en helhetsdiskussion om integritetsfrågor och rättssäkerhet innan man inför ytterligare integritetskränkande lagar. Det säger juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet i ett skarpt formulerat remissvar som lämnades till regeringen i förra veckan.

Fakultetsnämnden, som styr juridiska fakulteten på Stockholms universitet, är remissinstans för många nya lagförslag och utredningar från regeringen. De senaste åren har nämnden fått ett stort antal remisser som rör nya tvångsmedel.

Som exempel ges remisserna "Utökad möjlighet för Säkerhetspolisen att inhämta information i verksamhet för personskydd", Hemlig avlyssning", "Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott", "Tillgång till elektronisk information i brottsutredningar", "Tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet", "Hemliga tvångsmedel" och" En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet", den så kallade FRA-lagen.

Den senaste remissen - om fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning - var droppen som fick bägaren att rinna över hos professorerna. Problemet med dessa genomförda eller planerade lagändringar, som fått fart efter terrorattackerna i USA i september 2001, är enligt fakultetsnämnden att det saknas en helhetssyn och en helhetslösning.

"Den nya regeringen tycks fullfölja samma linje som den gamla; att genom delreformer som ger polis och säkerhetspolis ökade möjligheter och befogenheter bygga ut ett lapptäcke av snåriga, svårtolkade, ibland varandra motsägelsefulla regler om tvångsmedel", skriver nämnden i sitt remissvar, som fortsätter:

"Samordning och samstämmighet saknas när det gäller reglernas uppbyggnad, rekvisitens utformning, bestämmelsernas detaljnivå och kontrollmöjligheterna. Ännu mer problematisk än den bristande samordningen och svårigheten att därmed få en överblick av regelverket är dock bristen på en principiell syn i de centrala rättssäkerhetsfrågorna. Gränsen mellan effektivitet och hänsyn till den enskildes integritet, balansen mellan medborgarnas trygghet och övervakningssamhället, diskuteras visserligen pliktskyldigast i varje utredning eller proposition, men baseras inte på någon djupare eller bredare principdiskussion."

Fakultetsnämnden kräver nu en mer allmän diskussion om integritet och rättssäkerhet kontra risker och effektivitet. Regeringen bör göra en samlad belysning och en samlad lösning på området. Dessutom måste en tydligare uppdelning ske mellan den öppna polisverksamhetens och säkerhetspolisens arbete.

"Den nu aktuella departementspromemorian är att mycket illustrativt exempel på principlösheten i reformarbetet. Här utreds vad som är kvar för att lapptäcket ska bli färdigt. Det innebär att utredaren samtidigt ska belysa två så disparata områden som å ena sidan en viss form av spaning (kameraövervakning) – och som bara är ett brottsbekämpningsmedel vid sidan av andra liknande (som telefonavlyssning eller teleövervakning) – och å andra sidan en hel verksamhetsform, nämligen säkerhetspolisens ramar och verktyg", skriver fakultetsnämnden.