I EU-direktivet som genomfördes i svensk lag i somras fanns ursprungligen ett avsnitt om ett utökat operatörernas ansvar.
Regeringen ansåg dock att nuvarande lag fungerar tillräckligt bra. Enligt justitiedepartementet kan operatören anses medskyldig genom att den känner till att en viss person laddar ned. Lagrådet motsatte sig detta i remissomgången.
- Såväl vi som lagrådet anser att det är nästan omöjligt att hävda medskyldighet från operatörerna. Därför behövs ett tillägg, säger Henrik Pontén.
Ett steg längre
- Antipiratbyrån vill ta det här ett steg längre. I samband med sanktioneringsdirektivet kan det finnas möjlighet att utöka lagstiftningen, men då för att omfatta all immaterialrätt, säger Stefan Johansson, ämnesråd på justitiedepartementet.
Exempel på operatörer som inte vidarebefordrar varningsbrev är Labs2. Under hösten ska ett första förslag på området tas fram av justitiedepartementet.
- Vi lägger oss inte i vad kunderna gör. Det är polisens sak. Annars vore det som om Vägverket skulle sätta fast folk som kör för fort, säger Peder Ramel, vd på Bredbandsbolaget.
Polisen håller med
- Vad operatörerna än säger drivs bredbandsförsäljningen av nedladdningen. Vad skulle man annars ha 10 Mbit/s till? För oss är det dock en prioriteringsfråga. Svenska
folket har genom riksdagen bestämt att upphovsrättsbrott hamnar väldigt långt ned på skalan, säger Anders Ahlqvist på Rikskriminalpolisen.
Även om polisen inte har tid tycker han inte det är orimligt att internet-operatörerna skulle kunna gör mer själva.
Läs intervjun med Henrik Pontén ur fredagens Computer Sweden.









































