Patienternas rätt att själva välja vård­givare ställer höga krav på en ökad insyn och information. För att kunna välja måste det finnas möjlighet att jämföra saker som kötider, bemötande och tillgänglighet på telefon.

Nu är det snart dags för Stockholms läns landsting att bli först i Sverige med att presentera jämförelser mellan olika vårdenheter på nätet så att patienterna kan ta del av den och ha den som grund för sitt vårdval.

Uppgifterna ligger i en databas där användare, beställare, vårdleverantörer och politiker kan komma åt olika delar av informationen via webben beroende på sin behörighet. I databasen ligger sådant som patientenkäter om bemötande, telefontillgänglighetsmätningar, mönster för hur patienter listar sig och kostnader för utförd vård.

Informationen kan användas till att göra olika analyser på var kraftansträngningar måste göras för att höja kvaliteten på enskilda vårdmottagningar eller att ranka leverantörerna totalt eller ur olika delaspekter.

Själva business intelligence-systemet tog mellan två och tre månader att utveckla och det används skarpt inom beställarorganisationen sedan i januari. Det stora arbetet gjordes innan dess – för att få ut rätt uppgifter måste också rätt saker matas in.

– Den största delen av arbetet ligger i att utveckla relevanta nyckeltal och se till att alla får tillgång till dem, säger Heléne Spjuth, analytiker och uppföljningssamordnare på Stockholms läns landsting.

– Vi sluter sjukvårdsavtal för 36 miljarder varje år, med sjukhus, vårdcentraler, psykiatri, geriatrik, privatläkare och så vidare. Sedan lång tid tillbaka har vi också följt upp vården, till en början mer kvantitativt – hur mycket vård fick vi ute per skattekrona. Men sedan ett antal år har kvaliteten också kommit in i bilden.

Som ett första steg skapades därför en leverantörsuppföljningsmodell med fem uppföljningsperspektiv: behov, kvalitet, prestationer, kostnader och effekter. Under var och en av parameterna finns ett antal olika aspekter.

– När vi går till våra leverantörer, exempelvis olika vårdcentraler, är det oerhört viktigt att vi kan ge en helhetsbild där alla aspekter är med. Annars kan leverantören hänvisa till förhållanden som vi inte mätt, säger hon.

– Om vi exempelvis pekar på att en vårdcentral ligger illa till när det gäller kvaliteten i vården och vårdcentralen säger att det beror på att behoven hos deras patienter är större än hos andra kan vi titta hur det ser ut där också, våra jämförelsetal täcker in det.

Efter att ha skapat modellen var nästa steg att se till att de nyckeltal som matas in är kvalitetssäkrade, att mätmetoderna är accepterade och att enheterna är jämförbara. Inte minst från läkarhåll ställs höga krav just på vetenskapligheten i mätmetoderna.

– När det gäller exempelvis att mäta om telefonsamtal besvaras inom rimlig tid har vi lämnat en gammal modell som många landsting fortfarande tillämpar där vi ringde runt i fyra veckor på hösten och fyra på våren. Resultaten ifrågasattes eftersom en del skyllde dåliga resultat på extra hög belastning eller sjukdom bland personalen. En del fuskade också och tog in extrapersonal den perioden. Nu ringer vi runt till alla en gång varje dag vid olika tidpunkter så vi får väldigt exakta värden, säger Heléne Spjuth.

En annan del av arbetet har varit att dela upp olika vårdgivares verksamhet så att de går att jämföra, exempelvis kan en vårdcentral ha både husläkare och mödravårdscentral, medan en annan bara har husläkare. Då ska inte hela vårdcentralerna jämföras utan hus­läkarverksamheten ska mätas med husläkarverksamheten.

– När det gäller vårdcentralerna har vi kommit väldigt långt, men när det gäller sjukhusen arbetar vi för fullt med att få fram jämförbara enheter – som det är i dag jämförs helt olika typer av sjukhus, säger Heléne Spjuth.

Samtidigt konstaterar hon att Stockholm har kommit väldigt långt i det här arbetet inte bara i Sverige utan i hela världen. Det gör att landstinget ligger bra i takt med de krav som nu ställs på vården dels när det gäller att presentera så kallade öppna jämförelser som en grund för vårdval, dels för att vårdgivare ska tvingas klara vissa krav för att få bedriva sin verksamhet.

– Med de här systemen kan vi hålla ett öga på att de klarar de kraven, annars kan de bli av med sin auktorisation, konstaterar Heléne Spjuth.
Men det handlar inte bara om en ökad öppenhet utåt utan också om att vårdleverantörerna för första gången kan mäta sig med varandra.

– De har aldrig tidigare kunnat jämföra sina resultat med andras. Vi har haft utbildningsinsatser där runt 300 vårdleverantörer deltog och ett 100-tal härifrån beställarsidan. Nu vet jag att många vårdcentraler använder systemet till att följa upp sin verksamhet, se var det behöver förbättras. Dessutom kan man ju se vilka vårdcentraler som är bättre än den egna och kontakta dem för att se hur de jobbar för att få så bra resultat.