Nintendo Entertainment System – NES – är utan tvekan den mest inflytelserika och framgångsrika spelkonsolen genom tiderna.

Maskinen, i Japan kallad Nintendo Famicom, lyckades på egen hand rädda hela den krisdrabbade spelindustrin från undergång i mitten av 1980-talet, flyttade branschens fokus från USA till Japan och lade grunden för den rådande affärs­modellen i spelindustrin (sälj maskinerna billigt men tjäna pengar på licenser åt tredjepartsutvecklare) som i dag omsätter drygt 50 miljarder kronor varje år.

Än råder det ingen brist på fungerande maskiner. Sedan lanseringen 1984 har det sålts drygt 60 miljoner Nintendokonsoler världen över, och eftersom NES byggdes för att tåla tuffa tag antas en stor andel fortfarande vara vid liv.

Det gäller särskilt den västerländska versionen där Nintendo bytte ut den kilformade ursprungsmodellens mjukt rundade hörn mot en rektangulär låda i hårdplast helt fri från utstickande delar.

– Har man bara kontakterna kan man ordna fram hur många som helst på ingen tid alls. Vi har en kille som åker runt och kollar loppisar. På en räd kan han fixa fram 10–20 stycken i fungerande skick, säger Oscar Olausson som driver onlinebutiken Spelfyndet.

Han säljer begagnade NES-maskiner för ett par hundralappar och väntar sig ingen dramatisk prisökning de närmaste åren.

Sedan lanseringen 1984 har NES plockats isär, analyserats och satts ihop igen av otaliga tillverkare och utvecklare med intresse av att bygga egna varianter av datorn. Det innebär att i dag behövs ingen äkta NES för att spela konsolens spel.

Det vanligaste alternativet är att använda så kallad emulering. Det innebär att de gamla Nintendo­spelen återskapas för andra modernare datorer. I dag finns emulatorer för de flesta datorer och operativsystem. Att återge NES-titlar i närmast perfekt skick på pc eller mac – för att inte tala om Microsofts Xbox eller Nintendos egen Game boy Advance – är en enkel match.
Juridiskt sett rör sig emulatorerna i en gråzon. Det är oklart exakt vad som är tillåtet, men de flesta är överens om att det är olagligt att spela spel man inte äger i originalversion. Det finns fortfarande stora pengar att tjäna på retrospel och Nintendo håller hårt i licenserna. Sedan drygt ett år säljer företaget nedladdningsbara titlar till sin nya maskin Wii – bland dem en uppsjö av perfekt emulerade NES-titlar.

Det finns andra sätt att spela Nintendospel utan en äkta NES. Redan under det tidiga 1990-talet dök de första NES-on-a-chip-paketen upp på marknaden. Det är datorchips med förmågan att replikera alla funktioner i en NES. Chipsen används i dag i en uppsjö av mer eller mindre väl fungerande maskiner – Wikipedia listar drygt 300 stycken – som fortfarande finns att köpa i främst Sydostasien.

Mer ambitiösa försök att kopiera NES-hårdvaran har lett till kloner som Yobo, en snitsigt designad och billig maskin (drygt 20 dollar på Ebay) som är kompatibel med Nintendos egna handkontroller.

Bland de riktigt inbitna samlarna är det fortfarande originalmaskinen som gäller. För många ligger tjusningen i att uppleva de gamla favoritspelen perfekt återgivna och med exakt likadana handkontroller som för tjugo år sedan. Det berättar Stefan Blomberg, skribent på tv-spelsmagasinet Level och välkänd spelsamlare.

– Det är alltid speciellt att kunna spela på originalhårdvaran. Dessutom har säkert de flesta som äger en NES massor av minnen knutna till den. För NES-samlare är klonerna egentligen inget alternativ till originalet. Däremot tycker jag själv att de är ganska fascinerande. De kan därför vara roliga att samla på, säger Stefan Blomberg.

Mjukvaruemulatorerna och klonmaskinerna garanterar även att systemet kommer att leva vidare långt efter det att de sista originalmaskinerna slutat fungera.

Nintendos beslut att sluta erbjuda support för NES innebär början till slutet på en era, men hård­varan är vid det här laget så väl utforskad, kopierad och emulerad att det är osannolikt att formatet någonsin helt kommer att gå i graven.