Toppkandidaterna i primärvalet i USA har insett kraften i webbmedierna och har för första gången gett sig in på webbens arenor på allvar, via webb-tv, communities, Facebook, Youtube och Myspace.
Presidentvalet har redan kallats för det första Youtubevalet och det är många bedömare som tror att det är på webben som valet avgörs.
De stora kandidaterna har alla välutvecklade webbsidor med egna webb-tv-kanaler och länkar till kandidaternas närvaro på Facebook, Myspace och arenor som Meetup, Flickr, Linkedin och Eons. Och webben engagerar. Webb-tv-klippen visas miljontals gånger.
Ett exempel är Barack Obamas Youtubeklipp som har visats närmare 12 miljoner gånger. Han har även över 266 000 Facebookvänner.
Därmed leder han i webbvärlden över Hillary Clinton, som har 1,3 miljoner visade Youtubeklipp och 80 500 Facebookvänner.
Att toppkandidaterna väljer att kommunicera med webb-tv är förståeligt eftersom det skapar stora möjligheter för dem att föra ut sitt budskap på sina egna villkor utan redigering och oönskad nedklippning.
Med webb-tv gör politikerna sina egna urval och väljarna kan välja vilket budskap de vill ta emot och i vilken omfattning.
Tillkännagivanden, snabba replikskiften, krishantering och tal blir helt okomplicerat att lägga ut på sin egen webb-tv-kanal. Webben skapar en möjlighet till direktkontakt med väljare som inte har varit möjlig tidigare.
Direktkontakten skapar också en maktförskjutning från de stora mediehusen och från public servicestyrda medier direkt till politikerna och till allmänheten.
I Sverige har allmänheten, det vill säga väljarna, hittat till de sociala webbarenorna. Facebookfebern är enorm och webb-tv är väletablerat hos både unga och äldre.
I princip hela väljarkåren tittar på webb-tv. Men de svenska politikerna har inte hängt med i utvecklingen och på våra politikers hemsidor lyser webb-tv och sociala nätverk i stort sett med sin frånvaro.
Våra politiker har inte insett möjligheten till direktkommunikation med väljarna med en egen webb-tv-kanal. Här finns chans till kostnadseffektiv kommunikation och att ge en direkt bild till väljarna utan redaktörens vinkel.
Nästa svenska val hålls den 19 september 2010. De politiker som tar intryck från USAs valrörelse och lär sig att utnyttja möjligheterna som webben ger har ett stort försprång.
Det är bara att lära sig av USA. Det är därifrån utvecklingen inom området obönhörligen kommer och den landar hos oss svenskar till nästa val. Välkomna till framtiden, politiker.
Presidentvalet har redan kallats för det första Youtubevalet och det är många bedömare som tror att det är på webben som valet avgörs.
De stora kandidaterna har alla välutvecklade webbsidor med egna webb-tv-kanaler och länkar till kandidaternas närvaro på Facebook, Myspace och arenor som Meetup, Flickr, Linkedin och Eons. Och webben engagerar. Webb-tv-klippen visas miljontals gånger.
Ett exempel är Barack Obamas Youtubeklipp som har visats närmare 12 miljoner gånger. Han har även över 266 000 Facebookvänner.
Därmed leder han i webbvärlden över Hillary Clinton, som har 1,3 miljoner visade Youtubeklipp och 80 500 Facebookvänner.
Att toppkandidaterna väljer att kommunicera med webb-tv är förståeligt eftersom det skapar stora möjligheter för dem att föra ut sitt budskap på sina egna villkor utan redigering och oönskad nedklippning.
Med webb-tv gör politikerna sina egna urval och väljarna kan välja vilket budskap de vill ta emot och i vilken omfattning.
Tillkännagivanden, snabba replikskiften, krishantering och tal blir helt okomplicerat att lägga ut på sin egen webb-tv-kanal. Webben skapar en möjlighet till direktkontakt med väljare som inte har varit möjlig tidigare.
Direktkontakten skapar också en maktförskjutning från de stora mediehusen och från public servicestyrda medier direkt till politikerna och till allmänheten.
I Sverige har allmänheten, det vill säga väljarna, hittat till de sociala webbarenorna. Facebookfebern är enorm och webb-tv är väletablerat hos både unga och äldre.
I princip hela väljarkåren tittar på webb-tv. Men de svenska politikerna har inte hängt med i utvecklingen och på våra politikers hemsidor lyser webb-tv och sociala nätverk i stort sett med sin frånvaro.
Våra politiker har inte insett möjligheten till direktkommunikation med väljarna med en egen webb-tv-kanal. Här finns chans till kostnadseffektiv kommunikation och att ge en direkt bild till väljarna utan redaktörens vinkel.
Nästa svenska val hålls den 19 september 2010. De politiker som tar intryck från USAs valrörelse och lär sig att utnyttja möjligheterna som webben ger har ett stort försprång.
Det är bara att lära sig av USA. Det är därifrån utvecklingen inom området obönhörligen kommer och den landar hos oss svenskar till nästa val. Välkomna till framtiden, politiker.
(
Den här artikeln har 0 kommentarer:
