Men om fildelningstrenden dras till sin extrem blir det ofruktsamt att ta betalt för det som kunden kan få gratis genom ett par knapptryck. Att reklamfinansiera filmer, musik eller spel är inte heller någon säker modell när det är enkelt för konsumenten att skaffa reklamfria alternativ.

Om de inte kan tjäna pengar kommer författare, tonsättare, musiker, skådespelare och spelutvecklare att dra ned på sin verksamhet och agera på marknader där de kan tjäna pengar. Därför kan ett kraftigt minskat utbud av film, spel och musik mycket väl ligga i korten.

Vinnarna på nedladdningstrenden, förutom nedladdarna, är teleoperatörerna. De säljer de bredbandsuppkopplingar och den överföringskapacitet som är förutsättningen för fildelning. En övervägande del av trafiken i bredbandsnäten är relaterad till fildelning. Indirekt tjänar de pengar på olaglig fildelning.

Det är därför naturligt att operatörer hamnar i fokus för fildelnings­debatten när upphovsrättsägarna försöker hitta sätt att ta betalt för sina alster.

I Storbritannien införs en lag som tvingar operatörerna att först varna och sedan stänga av abonnenter som bryter mot upphovsrätten. En liknande lag kan vara på gång i Sverige.
I förra veckan kom tonsättarnas intresseorganisation Stims vd med förslaget att operatörerna på frivillig väg ska hjälpa upphovsrättsägarna att ta betalt av användare för nedladdning via generella internetavgifter.

Dessa angreppssätt har stora nackdelar för operatörerna. Men de bör inte ducka för sitt ansvar. Det är dags att inleda en dialog med musik-, film- och spelbranschen.