Att skivbranschen försöker hävda sin upphovsrätt mot dem som olagligt laddar ned musik i allmänhet, och mot Pirate Bay i synnerhet, är fullt naturligt. Men den som tror att en fällande dom skulle få någon avgörande betydelse för fenomenet bedrar sig.

För att vända utvecklingen mot olaglig fildelningen krävs tre saker:

För det första att risken för att åka dit ökar väsentligt. Här är ny lagstiftning på väg. Men även med den på plats måste musikbranschen och rättsapparaten ta till helt andra resurser än för att jaga potentiella överträdare med de integritetskränkningar som det innebär. Prognosen är att för fildelning till husbehov ökar risken att åka dit inte nämnvärt.

För det andra måste påföljden bli kännbar för den som befinns skyldig till olaglig fildelning. Räkneövningen från branschens ombud kan möjligen få en och annan fattig fildelande student att rysa av obehag, men än så länge återstår för rättsmaskineriet att etablera skadeståndsnivåerna. Inget tyder på att rättssystemet skulle acceptera skyhöga skadestånd just för olaglig fildelning.

För det tredje måste det allmänna rättsmedvetandet väga över från att bagatellisera fildelning till att sympatisera med upphovrättsägarnas intressen. Här är vägen lång att gå. Utvecklingen rör sig åt andra hållet. Olaglig fildelning som fenomen växer. Film- och tv-industrin går samma utveckling till mötes som musikindustrin levt med i flera år.

I den allmänna opinionen är fildelning som spritsmuggling. Den som gör det till husbehov är smart. Den som gör det
i industriell skala förtjänar straff.

Skivbranschen simmar motströms. Frågan är hur länge den har krafter kvar att hävda sin rätt och hur länge det dröjer innan branschen tar till sig sätt att göra affärer som fungerar i nätvärlden.