Enligt en rundringning av CS i förra veckan är allianspartierna överens om att rösta igenom FRA-lagen, som ska ge den militära underrättelsetjänsten och Försvarets Radioanstalt, FRA, kraftigt utvidgade möjligheter till avlyssning.

I dag får FRA avlyssna samtal och datatrafik genom luften, via radio eller satellit. Med den nya lagen får FRA avlyssna signaler via kabel över gränserna.

Lagförslaget diskuterades livligt för ett drygt år sedan. En rad tunga remissinstanser, bland andra Säpo och Registernämnden, satte sig på tvären. Även justitiedepartementet hade invändningar.

Regeringen sökte en blocköverskridande lösning, eftersom de lagar som gäller rikets säkerhet bör överleva nästa riksdagsval – oavsett vem som vinner.

Socialdemokraterna kom då med en tiopunktslista med flera högst relevanta krav. S krävde bland annat att FRAs mandat för spaning skulle ändras från ”yttre hot” till ”yttre väpnat hot”. Försvarsdepartementet, som bereder frågan, vägrade spela boll. Det slutade med en så kallad minoritetsbordläggning –
s tvingade regeringen att stoppa förslaget i byrålådan i ett år.

Man hade hoppats att alliansen och oppositionen utnyttjat tiden för att förhandla fram ett modifierat förslag att enas kring. Men icke. Försvarsdepartementet avser att lägga fram exakt samma lagförslag som bordlades för ett år sedan.

Till bilden hör att den parlamentariska integritetsskyddskommittén nyligen lade fram sitt förslag till ny grundlag för den personliga integriteten. Kommittén vill se kraftiga förstärkningar. Även om det inte sägs rent ut talar mycket för att delar av FRA-lagen inte rimmar med detta förslag till ny grundlag.

Risken är alltså stor att regeringen med sin styvsinta hantering av FRA-lagen banar väg för vad som efter nästa riksdagsval blir grundlagsvidriga kränkningar av den personliga integriteten.

Det är inte alls bra.