Av
Först och främst handlar e-posthygien om att skydda sig mot datavirus och spam. Man kommer långt med enkla regler, som nummer 1–5 här nedanför.
Men jag tycker inte att det räcker. Hänsyn är också e-posthygien. Skräpa inte ned i din nästas inkorg. E-post är visserligen gratis, men det är irritation också. Se reglerna 6–10.
Naturligtvis vet alla Computer Swedens läsare hur man sköter sin e-posthygien. Men ni kan ju klippa ur artikeln och sätta upp den vid kaffebryggaren så att de andra får läsa den.
1. Öppna inte bilagor (attachments) från okända avsändare.
Datavirus sprids ofta via bilagor. Öppna därför inte bilagor om du inte vet (1) vem de kommer ifrån, (2) vad de innehåller.
2. Var försiktig med e-post från okända (och kända) avsändare.
Du behöver inte läsa allting. Släng skräpposten oläst så sparar du tid och minskar riskerna. Vissa datavirus aktiveras så snart man öppnar brevet. Tänk också på att det är lätt att förfalska en avsändaradress. Datavirus kan göra det. E-post med konstiga ärenderader och bilagor är misstänkta i virustider, även om du känner igen avsändaren.
3. Skaffa ett antivirusprogram.
Och du: Det räcker inte med att installera programmet. (Det finns folk som tror det.) Du måste också göra inställningar, aktivera programmet och uppdatera det regelbundet. Ett antivirusprogram som inte är uppdaterat är värre än värdelöst.
4. Tacka aldrig nej till spam.
”Vill du inte ha fler av våra meddelanden kan du avregistrera dig genom att...” Varning! Rör inte knappen! Att svara på spam är att erkänna att man existerar. Då får man ännu mer spam. Spammarna säljer nämligen e-postadresser till varandra.
5. Skaffa en lång e-postadress.
Tro mig. Det hjälper. Spammarna skickar nämligen spam till e-postadresser som de pusslar ihop på vinst och förlust. Därför kommer aa@epost.se att få mycket mer spam än anton.augustinus.albrektsson-sundberg@epost.se.
6. Skicka inte textmeddelanden som bilagor.
Ibland får jag e-post som bara består av en bilaga, men ingen text. Sådant kastar jag oöppnat. Visst, ibland måste du bifoga en Wordfil, en Powerpointfil eller en pdf-fil. Men då kan du åtminstone skriva några rader i textfältet och ge mig ett skäl att klicka på filen.
7. Skriv riktiga ärenderader.
Varför ska någon öppna e-post med ärenderader som ”Hej!” eller ”Fråga” – eller ingenting alls? Skriv en ärenderad (”Subject”) som visar vad du vill. Tänk på att mottagaren raderar massor med spam varje dag. Ge mottagaren ett skäl att inte radera ditt meddelande oläst.
8. Sprid inte virusvarningar vidare.
Bara amatörer skickar virusvarningar till släkten. Alla virusvarningar som jag får med e-post från välmenande personer är i bästa fall inaktuella: ett halvår gamla eller mer. I värsta fall handlar de om datavirus som inte existerar. En lista över falska virusvarningar finns hos McAfee på http://vil.mcafee.com/hoax.asp. Kolla där. Korrekt information om aktuella virus finns på den amerikanska datasäkerhetscentralen www.cert.org och hos leverantörer av antivirusprogram, till exempel Kaspersky Labs, McAfee och Symantec.
9. Sprid inte politiska upprop, namninsamlingar och protester mot djurmisshandel vidare med e-post.
Minns ni bonzaikattungarna? Tusentals djurvänner protesterade mot att kattungar tvingades att växa upp i glasbehållare. Det tog mig 30 sekunder att ta reda på att bonzaikattungarna var en smaklös bluff. Det stod på webbsidan Urban Legends. Uppenbarligen tycker tusentals djurvänner att det är enklare att trycka på ”Sänd” än att ägna en minut åt elementär källkritik. Och när det gäller namninsamlingar på internet – vilken fårskalle som helst kan skriva hundratusen namn med en ordbehandlare. Om du inte orkar resa dig från skrivbordsstolen och samla in namnen med papper och penna ger jag inte mycket för ditt engagemang.
10. Sprid ingenting vidare.
Finns det någon som tycker om att få e-post som har skickats vidare från adresslista till adresslista? Ni vet: ärenderaden börjar med Re:Re:Re:Re:Re: och varje rad i textfältet börjar med >>>>>>>, ett > för varje gång som någon har tryckt på ”Skicka vidare”. Själva meddelandet brukar vara något skämt från en runsten i Birka. Tryck på raderknappen innan någon annan gör det.
(Språksamt den 13 januari 2004)
Men jag tycker inte att det räcker. Hänsyn är också e-posthygien. Skräpa inte ned i din nästas inkorg. E-post är visserligen gratis, men det är irritation också. Se reglerna 6–10.
Naturligtvis vet alla Computer Swedens läsare hur man sköter sin e-posthygien. Men ni kan ju klippa ur artikeln och sätta upp den vid kaffebryggaren så att de andra får läsa den.
1. Öppna inte bilagor (attachments) från okända avsändare.
Datavirus sprids ofta via bilagor. Öppna därför inte bilagor om du inte vet (1) vem de kommer ifrån, (2) vad de innehåller.
2. Var försiktig med e-post från okända (och kända) avsändare.
Du behöver inte läsa allting. Släng skräpposten oläst så sparar du tid och minskar riskerna. Vissa datavirus aktiveras så snart man öppnar brevet. Tänk också på att det är lätt att förfalska en avsändaradress. Datavirus kan göra det. E-post med konstiga ärenderader och bilagor är misstänkta i virustider, även om du känner igen avsändaren.
3. Skaffa ett antivirusprogram.
Och du: Det räcker inte med att installera programmet. (Det finns folk som tror det.) Du måste också göra inställningar, aktivera programmet och uppdatera det regelbundet. Ett antivirusprogram som inte är uppdaterat är värre än värdelöst.
4. Tacka aldrig nej till spam.
”Vill du inte ha fler av våra meddelanden kan du avregistrera dig genom att...” Varning! Rör inte knappen! Att svara på spam är att erkänna att man existerar. Då får man ännu mer spam. Spammarna säljer nämligen e-postadresser till varandra.
5. Skaffa en lång e-postadress.
Tro mig. Det hjälper. Spammarna skickar nämligen spam till e-postadresser som de pusslar ihop på vinst och förlust. Därför kommer aa@epost.se att få mycket mer spam än anton.augustinus.albrektsson-sundberg@epost.se.
6. Skicka inte textmeddelanden som bilagor.
Ibland får jag e-post som bara består av en bilaga, men ingen text. Sådant kastar jag oöppnat. Visst, ibland måste du bifoga en Wordfil, en Powerpointfil eller en pdf-fil. Men då kan du åtminstone skriva några rader i textfältet och ge mig ett skäl att klicka på filen.
7. Skriv riktiga ärenderader.
Varför ska någon öppna e-post med ärenderader som ”Hej!” eller ”Fråga” – eller ingenting alls? Skriv en ärenderad (”Subject”) som visar vad du vill. Tänk på att mottagaren raderar massor med spam varje dag. Ge mottagaren ett skäl att inte radera ditt meddelande oläst.
8. Sprid inte virusvarningar vidare.
Bara amatörer skickar virusvarningar till släkten. Alla virusvarningar som jag får med e-post från välmenande personer är i bästa fall inaktuella: ett halvår gamla eller mer. I värsta fall handlar de om datavirus som inte existerar. En lista över falska virusvarningar finns hos McAfee på http://vil.mcafee.com/hoax.asp. Kolla där. Korrekt information om aktuella virus finns på den amerikanska datasäkerhetscentralen www.cert.org och hos leverantörer av antivirusprogram, till exempel Kaspersky Labs, McAfee och Symantec.
9. Sprid inte politiska upprop, namninsamlingar och protester mot djurmisshandel vidare med e-post.
Minns ni bonzaikattungarna? Tusentals djurvänner protesterade mot att kattungar tvingades att växa upp i glasbehållare. Det tog mig 30 sekunder att ta reda på att bonzaikattungarna var en smaklös bluff. Det stod på webbsidan Urban Legends. Uppenbarligen tycker tusentals djurvänner att det är enklare att trycka på ”Sänd” än att ägna en minut åt elementär källkritik. Och när det gäller namninsamlingar på internet – vilken fårskalle som helst kan skriva hundratusen namn med en ordbehandlare. Om du inte orkar resa dig från skrivbordsstolen och samla in namnen med papper och penna ger jag inte mycket för ditt engagemang.
10. Sprid ingenting vidare.
Finns det någon som tycker om att få e-post som har skickats vidare från adresslista till adresslista? Ni vet: ärenderaden börjar med Re:Re:Re:Re:Re: och varje rad i textfältet börjar med >>>>>>>, ett > för varje gång som någon har tryckt på ”Skicka vidare”. Själva meddelandet brukar vara något skämt från en runsten i Birka. Tryck på raderknappen innan någon annan gör det.
(Språksamt den 13 januari 2004)
(
Den här artikeln har null kommentarer:
