Fakta

I tidsplanerna för it i vården-arbetet finns viktiga milstolpar de närmaste åren:
1 juli 2008: Ny patient­datalag träder i kraft baserad på Patientdatautredningens förslag.
30 juni 2009: Socialstyrelsen rapporterar sitt uppdrag om en nationell informationsstruktur.
31 december 2009: Landstingen har infört de tekniska funktioner som krävs för säker informationsanvändning i vården.
Källa: Lägesrapport 2007

I takt med samhällets digitalisering ökar patienternas förväntningar på vården. Det driver på teknikutvecklingen, enligt Sabine Koch, forskare i medicinsk informatik och gästprofessor på Karolinska Institutet.

Hon får medhåll av Peter Siljerud, framtidsforskare på Kairos Future.

– Människor har vant sig att tänka som konsumenter även när de vänder sig till offentlig sektor, konstaterar han.

Sabine Koch tror att man inte kommer att prata om it i vården eftersom it kommer att vara en integrerad del av samhället och därmed av vården.

– Sensorer är en teknik som också kommer att utvecklas mycket för att mäta våra kroppsignaler. Då handlar det inte bara om att vi kanske fäster dem i kläderna utan vi kanske har dem i kroppen.

Innebär det då att kroniskt sjuka slipper hamna på sjukhus lika ofta utan i stället övervakas på distans?

– Ja, men de kanske inte vill övervakas. De kanske snarare vill hålla koll på värdena själva. Det tror jag även andra grupper får användning av. Barn­familjer kan exempelvis göra tester hemma för att se om det rör sig om bakterier eller virus vid en infektion.

Benny Eklund, it-strateg på landstinget i Uppsala län, ser patientens tillgång till sin journal som en katalysator för den fortsatta utvecklingen.

– Patienterna kommer att kunna boka och avboka tider, betala sina avgifter, göra en hälsodeklaration före läkarbesöket, följa upp sina remisser och göra självkontroller, säger han.

Nästa steg är att skapa fler möjligheter till säker identifikation.
– Den dagen det går att identifiera vem det är som ringer Sjukvårdsrådgivningen blir ett verkligt trendbrott. Då blir konsultationen så otroligt mycket bättre, säger Benny Eklund.

I Heby i Uppsala läns landsting tar man i dag kort med en enkel digitalkamera på alla som söker för olika hudförändringar och en gång i månaden kollas bilderna vid en videokonsultation med en hudspecialist. Det är en typ av tjänster som Benny Eklund tror vi kommer att se mycket mer av.

– Patienterna kommer också själva att kunna skicka över bilder via video eller Skype exempelvis, säger han.

Det pågår också ett EU-projekt där Heby kommun och landstinget kompletterar lägenheter för gamla för att de ska kunna bo kvar längre hemma. I projektet ska det utvärderas om det har tillräckligt bra effekt för att vara mödan värt. Forskningsresultat tyder på att det går åt det hållet, säger Benny Eklund.

– Samtidigt ska man vara lite försiktig med integriteten. En del tycker bara det känns tryggt och bra med en kamera i rummet när man är sjuk, andra tycker det är ett rent övergrepp.

Det är inte omöjligt att integritetetskänsligheten minskar i framtiden. Peter Siljerud konstaterar att den yngre generationen har en annan inställning.

– I en attitydundersökning vi gjort uppger 73 procent av de unga att det är okej att staten har tillgång till deras hälsotillstånd.

Det sociala nätverkandet ökar informationsflödet. Det kan till exempel handla om läkare som samråder via olika communities.

– Jag tror också att vi kommer att se mer av sådant som wikier för medicinsk information. Även om det skulle kunna vara riskabelt att alla kan påverka innehållet kan det bli en viktig informationskälla för att förmedla erfarenheter, säger Peter Siljerud.

Samarbetet över EU-gränserna kommer att intensifieras, enligt Helene Richardsson, it-strateg på Sveriges Kommuner och Landsting.

– Vi blir mer mobila och det kommer inte att vara något konstigt att ha tillgång till sin information överallt, säger hon.

– Jag tror också att vi om tio år har löst sådant som e-leg, standardisering och vilka protokoll vi ska använda vid informationsutbyte.