Dessutom visar det sig att 29 procent använder affärssystem som bygger på öppen källkod. Framför allt handlar det om kundvårdsprogram och ekonomisystem. Här finns mängder av nya system, som bland annat bygger på Lamp (Linux, Apache, Mysql och PHP, alternativt kan det sista stå för Perl eller Python, alltså en gemensam plattform.
Några exempel på sådana affärssystem är Compiere och Owen Bravo, men även ett antal större och mindre aktörer satsar på detta, även svenska, inte minst i samarbete med plattformsleverantörer som Jboss.
Drivkrafterna är framför allt att öka flexibiliteten och att sänka kostnaderna, samt att slippa vara bunden vid en leverantör. För många it-avdelningar är det också en stor fördel att få direkt tillgång till källkod.
De som är involverade i en affärssysteminstallation är oftast systemintegratörer och den interna it-avdelningen.
Affärssystemleverantören är ofta inte direkt inkopplad, men kan ändå utgöra ett hinder genom att det företaget sitter inne med kod och ursprungsdokumentation, men öppen källkod minskar beroendet av leverantörens forsknings- och utvecklingsavdelning.
Ytterligare en drivkraft är konsolideringen på affärssystem, där företagen vill ha en enhetlig arkitektur. Ändå har öppen källkod på affärssystem inte slagit igenom i riktigt stor skala på små och medelstora företag. Men det är kanske något vi får se äga rum på allvar senare i år.
Inte minst ger det faktum att öppen källkod blir allt mer avgörande inom infrastruktur och därmed ökar också inom affärssystem en ökning. Drivkrafter ökad flexibilitet och lägre kostnader, något som bland annat EUs it-kommissionär Vivan Reding har uppmärksammat. Det innebär att affärssystemleverantörer som SAP och Microsoft får se upp.






























































