På mikrobloggarna får han ett intellektuellt utbyte som han saknat de senaste tio femton åren – sedan tiden på universitetet.

Där finns folk med olika bakgrund och med gemensamma intressen. Tillsammans utvecklar de ett slags kollektivt medvetande.

Så beskriver Joakim Lind, pr- och kommunikationskonsult, sitt hängivna mikrobloggande. Han är en av de miljoner människor världen över som anammat mikro­bloggandet – ett fenomen som enligt analysföretaget Gartner blir en av de hetaste trenderna fram­över.

Att mikroblogga innebär att du skriver korta meddelanden, max 140 tecken, om vad du gör just nu. Det är i alla fall grundtanken.

I verkligheten används mikrobloggtjänsterna ofta till att föra ingående diskussioner om allt från teknik till medier eller politik.

– I ett tidsfattigt samhälle är 140 tecken som du bränner av snabbt på vilken apparat du än bär med dig ett oerhört tilltalande sätt att kommunicera. Dessutom är det ett effektivt sätt att skapa nätverk, säger Mark Comerford, medie­rådgivare som studerat nya medier i över tjugo år.


Mikrobloggarna har - trots hajpen runt dem - bara nått några få miljoner användare. Men i det amerikanska presidentvalet finns de med. I Sverige är finska Jaiku , som Google köpte i fjol, mer populär än Twitter.

Just nätverkandet tror Mark Comerford är en av de styrkor som kommer få mikrobloggandet att lyfta.

På en mikrobloggtjänst lägger du upp andra medlemmar som kontakter. Det innebär att du får ta del av vad de skriver, både deras egna inlägg och kommentarer de lämnar på andras meddelanden. Allt som du och dina kontakter skriver visas på din sida i en evigt rinnande ström av konversationer.

– Man kan hålla kontakt med folk man gillar på ett kostnadseffektivt sätt. Och man kan även använda det för så kallad crowdsourcing – jag brukar slänga ut en fråga till mitt kontaktnät och får då svar tillbaka. Det är många människor som använder mikrobloggarna på det här sättet. Det förändrar sättet vi gör research på, säger Mark Comerford.

Om några veckor lanseras den första svenska mikrobloggtjänsten, Bloggy. Bakom satsningen står webb­utvecklaren Jonas Lejon. Hans mission är att ta in mikrobloggandet i folkhemmet.

– Jag vill göra det mindre nördstämplat. Förmodligen kommer jag just därför inte att använda ordet mikroblogg. Tjänsten ska vara enkel att använda och förstå, säger Jonas Lejon, som i dag har 500 användare som betatestar tjänsten.

Lättanvända tjänster som Bloggy ökar chansen att mikrobloggandet slår igenom i en bredare krets. För det är fortfarande en begränsad och ofta specialintresserad skara som använder sajterna.

Twitter har rönt stor uppmärksamhet i USA men har ändå bara tre miljoner medlemmar – en blygsam andel av världens internetanvändare.

Men det är också många som mikrobloggar utan att veta om det. Facebooks funktion för att ange ”status” är en form av mikrobloggande.

Mark Comerford är övertygad om att mikrobloggandet kommer att slå igenom hos gemene man och bli en naturlig del av hur vi kommunicerar.

– Fler och fler användare ansluter sig varje dag. Till slut når man en kritisk massa där det blir en integrerad del av kommunikationsmönstret. Det är precis vad som hänt med bloggarna. För tre fyra år sedan visste knappt någon vad en blogg var, säger Mark Comerford.

För Joakim Lind har mikrobloggandet redan blivit en viktig del av vardagen. Han kan ligga i sängen på kvällen och via mobilen följa diskussioner som personer i hans nätverk deltar i – och kasta sig in i dem själv.

– De jag har kontakt med befinner sig mitt i karriären, är etablerade och har familj. Mikrobloggandet blir en fantastisk mötesplats för mycket av det nätverkande och de diskussioner som man annars inte hinner med, säger Joakim Lind.