Fakta

För glesbydgen

EU har ett gemensamt regelverk för samhällsomfattande teletjänster och hur de får finansieras. Telias olönsamma verksamhet uppgick i slutet av 1990-talet till några hundra miljoner kronor per år. Riksdagen beslöt att Telia själv skulle finansiera denna kostnad. I andra länder slussas i dag miljardbelopp via fonder till glesbygden.

"Låt staten betala" Enligt Pernilla Oldmark, informationschef på Tele2, är det en rimlig ambition att alla i?Sverige bör ges tillgång till bredband. "Men det är orimligt att vi nätoperatörer ska stå för uppfyllandet av detta mål. En gräns måste dras för vad operatörerna ska betala, i?synnerhet när det gäller politiskt beslutade mål. Utbyggnaden bör finansieras via statsbudgeten" säger hon.
"Låt staten betala" Enligt Pernilla Oldmark, informationschef på Tele2, är det en rimlig ambition att alla i Sverige bör ges tillgång till bredband. "Men det är orimligt att vi nätoperatörer ska stå för uppfyllandet av detta mål. En gräns måste dras för vad operatörerna ska betala, i synnerhet när det gäller politiskt beslutade mål. Utbyggnaden bör finansieras via statsbudgeten" säger hon.
"Oskäligt krav" David Mothander, jurist på Tre, anser att det inte är skäligt att nätoperatörerna betalar en glesbygdsavgift. "Vår grund­inställning är att staten ska finansiera utbyggnaden i de delar av landet som inte täcks av tillståndsvillkor och inte är kommersiellt motiverade. En diskussion måste föras om alla de ekonomiska krav som på senare tid ställts gentemot alla operatörer", säger han.
"Oskäligt krav" David Mothander, jurist på Tre, anser att det inte är skäligt att nätoperatörerna betalar en glesbygdsavgift. "Vår grundinställning är att staten ska finansiera utbyggnaden i de delar av landet som inte täcks av tillståndsvillkor och inte är kommersiellt motiverade. En diskussion måste föras om alla de ekonomiska krav som på senare tid ställts gentemot alla operatörer", säger han.
"Hotar konsumenterna" Enligt Marcus Adaktusson på Telenor är det viktigt med en tydlig strategi för bredbands­utbyggnad. "Vi är kritiska till att det ska ske genom en operatörsfinansierad fond. Det måste vara statens uppgift att finansiera samhällsomfattande teletjänster. Annars tas pengar från utbyggnad av nät och utveckling av nya tjänster, vilket i slutändan drabbar Sveriges telekonsumenter", säger han.
"Hotar konsumenterna" Enligt Marcus Adaktusson på Telenor är det viktigt med en tydlig strategi för bredbandsutbyggnad. "Vi är kritiska till att det ska ske genom en operatörsfinansierad fond. Det måste vara statens uppgift att finansiera samhällsomfattande teletjänster. Annars tas pengar från utbyggnad av nät och utveckling av nya tjänster, vilket i slutändan drabbar Sveriges telekonsumenter", säger han.
Vill inget säga Iréne Krohn talesman på Teliasonera, säger att PTS förslag för närvarande bereds på regeringskansliet. "Den här frågan berörs också i Åke Hedéns bredbandsutredning och i Nils-Gunnar Billingers frekvensutredning. De bereds också för närvarande. Telia-sonera kommer att kommentera regeringens förslag på detta område först om och när det har presenterats", säger hon.
Vill inget säga Iréne Krohn talesman på Teliasonera, säger att PTS förslag för närvarande bereds på regeringskansliet. "Den här frågan berörs också i Åke Hedéns bredbandsutredning och i Nils-Gunnar Billingers frekvensutredning. De bereds också för närvarande. Telia-sonera kommer att kommentera regeringens förslag på detta område först om och när det har presenterats", säger hon.
De nya avgifterna grundar sig på en särskild glesbygdsavgift, framtagen av EU, för att finansiera olönsamma teletjänster, så kallade samhällsomfattande teletjänster.

För operatörerna kan det handla om mångmiljardkostnader. Tele2, Telenor och Tre är emot förslaget och anser att staten borde betala sådana kostnader. Teliasonera redovisar inte sin uppfattning.

– Det är inte skäligt att Sveriges nätoperatörer betalar en glesbygdsavgift, säger David Mothander, ansvarig jurist på mobiloperatören Tre.

Tidigare har Teliasonera ansvarat för att finansiera samhällsomfattande tjänster i Sverige, det vill säga fast telefoni och så kallad funktionell internetaccess med minst 20 kbit/s. Det gäller inte längre efter en länsrättsdom i februari 2007.

– Sverige saknar sedan 2007 en lösning för hur enskilda hushåll och företag ska garanteras en telefonitjänst enligt regelverket för samhällsomfattande tjänster, säger Anna Wibom på PTS.

Länsrättsdomen innebär att PTS inte längre kan förpliktiga Teliasonera att leverera samhällsomfattande tjänster.
PTS vill nu ha en ny lag så att staten kan ålägga i princip alla nätoperatörer att betala till en gemensam fond och därmed finansiera olönsamma teletjänster i glesbygden.

EU-kommissionen presenterade den 25 september ytterligare ett förslag som kan kosta de svenska operatörerna miljardbelopp. Förslaget innebär att alla hushåll och företag i EU ska garanteras 1–2 Mbit/s för funktionell internetaccess.

Om det blir verklighet i EU-landet Sverige handlar det om mångmiljardinvesteringar som staten måste garantera. Om förslaget från PTS blir lag kan staten ålägga operatörerna att betala via en fond.

Lagförslaget innebär en ändring i lagen om elektronisk kommunikation. PTS hoppas att riksdagen godkänner lagförslaget under 2009.

– Lagförslaget från PTS är avsett att klara finansiering av samhällsomfattande tjänster på både kort och lång sikt i Sverige, säger Katarina Kämpe, ställföreträdande generaldirektör på PTS.