Snabbmeddelanden slog igenom när Mirabilis lanserade programmet ICQ. Succén var given. Mirabilis köptes av AOL och Microsoft släppte snart sin egen tjänst, först under namnet MSN Messenger. I dag finns ett högt antal klienter.
Ett intranät är som ett internt internet. Första gången ordet nämndes i media är när Stehpen Lawton 1995 skrev artikeln ”Intranets fuel growth of Internet access tools” i tidskriften Digital News & Review. I dag använder sig alla större företag, på ett eller annat sätt, av ett intranät.
It-professorn Bo Dahlbom, som gärna titulerar sig framtidsforskare, menar att utvecklingen sker mer eller mindre av sig självt.
– Ungdomar är gärna tidiga användare av ny teknik och tar ganska naturligt med sig sin teknikanvändning ut i arbetslivet, eller åtminstone utövar ett förändringstryck när de kommer ut, säger han.
Bo Dahlbom tror att förändringen framför allt kommer vara av social karaktär:
– Arbetsliv och utbildning blir ännu mer sociala, något man gör tillsammans med ens kollegor som ständigt är online.
Den gröna msn-gubben är ett tecken på online-het. Det som från början var ett simpelt textbaserat kommunikationssätt har nu blivit standard på många företag – och användningen kommer att öka. Det säger Stefan Hrastinski, forskare på Uppsala universitet. Tidigare i år kom hans avhandling om kompetensutveckling på företag.
– Snabbmeddelanden är ett mer informellt kommunikationsmedel än e-post, de ger en högre social dimension. Oftast börjar man alltid ett snabbmeddelande med ett snabbt ”Hej, hur är läget?”.
När Stefan Hrastinski undersökte studenter som skrev uppsats jämförde han hur kommunikationen såg ut bland dem som använde snabbmeddelanden och de som inte gjorde det.
– De två grupperna skickade lika många mejl, de som använde snabbmeddelanden gjorde det som ett komplement.
Stefan Hrastinski pekar också på en annan funktion som snabbmeddelandeprogrammet kan fylla: kontaktlistan. När du ser att Anna Andersson är online så kommer du på att ”just det, jag skulle fråga henne om...”.
Nu finns integrerade lösningar i de flesta kommersiella kommunikationsplattformarna, men Stefan Hrastinski säger att dagens företag har svårt att veta hur många av de anställda som använder snabbmeddelanden eftersom många laddar ner ett eget program som ger möjlighet till snabb respons.
Snabb respons är ett av kännetecknen för det som kallas webben 2.0. Webbkonsulten Fredrik Wackå säger att även intranäten är på väg i en 2.0-version. Han pekar på två parallellt löpande utvecklingar för intranätet:
– En utveckling är att omvandla intrantäet från en nyhetskanal till en plats där man faktiskt utför sitt arbete, eller får det stöd man behöver för att göra det. Det andra är ett intranät 2.0, där funktionerna från webben 2.0 flyttar in på intranätet. Bloggar, wikier och andra funktioner som vi är vana att använda på exempelvis Facebook.
– Ungdomar är gärna tidiga användare av ny teknik och tar ganska naturligt med sig sin teknikanvändning ut i arbetslivet, eller åtminstone utövar ett förändringstryck när de kommer ut, säger han.
Bo Dahlbom tror att förändringen framför allt kommer vara av social karaktär:
– Arbetsliv och utbildning blir ännu mer sociala, något man gör tillsammans med ens kollegor som ständigt är online.
Den gröna msn-gubben är ett tecken på online-het. Det som från början var ett simpelt textbaserat kommunikationssätt har nu blivit standard på många företag – och användningen kommer att öka. Det säger Stefan Hrastinski, forskare på Uppsala universitet. Tidigare i år kom hans avhandling om kompetensutveckling på företag.
– Snabbmeddelanden är ett mer informellt kommunikationsmedel än e-post, de ger en högre social dimension. Oftast börjar man alltid ett snabbmeddelande med ett snabbt ”Hej, hur är läget?”.
När Stefan Hrastinski undersökte studenter som skrev uppsats jämförde han hur kommunikationen såg ut bland dem som använde snabbmeddelanden och de som inte gjorde det.
– De två grupperna skickade lika många mejl, de som använde snabbmeddelanden gjorde det som ett komplement.
Stefan Hrastinski pekar också på en annan funktion som snabbmeddelandeprogrammet kan fylla: kontaktlistan. När du ser att Anna Andersson är online så kommer du på att ”just det, jag skulle fråga henne om...”.
Nu finns integrerade lösningar i de flesta kommersiella kommunikationsplattformarna, men Stefan Hrastinski säger att dagens företag har svårt att veta hur många av de anställda som använder snabbmeddelanden eftersom många laddar ner ett eget program som ger möjlighet till snabb respons.
Snabb respons är ett av kännetecknen för det som kallas webben 2.0. Webbkonsulten Fredrik Wackå säger att även intranäten är på väg i en 2.0-version. Han pekar på två parallellt löpande utvecklingar för intranätet:
– En utveckling är att omvandla intrantäet från en nyhetskanal till en plats där man faktiskt utför sitt arbete, eller får det stöd man behöver för att göra det. Det andra är ett intranät 2.0, där funktionerna från webben 2.0 flyttar in på intranätet. Bloggar, wikier och andra funktioner som vi är vana att använda på exempelvis Facebook.
(
Den här artikeln har 0 kommentarer:
