Fakta

Det stimulanspaket som slutligen röstades igenom är värt 789 miljarder dollar. Det kan jämföras med förslaget på 819 miljarder dollar i representanthusets tidigare version och 838 miljarder dolalr i en tidigar senatsversion. Obama undertecknade nyligen det genomröstade stimulanspaketet.

När det amerikanska stimulanspaketet röstades igenom och undertecknades i veckan drog många bedömare en lättnadens suck. Paketet, som är värt 789 miljarder dollar, innefattar 7,2 miljarder dollar i stöd och lån till bredbandsleverantörerna.

Tanken är att det ska få igång snabbare kommunikation och nya interaktiva tjänster, framför allt ute på den amerikanska landsbygden. Men kritiker ifrågasätter nu varför bredband skulle utgöra en del av ett stimulanspaket och de undrar hur paketet ska ge till fler jobb.

– Väldigt lite tyder på att andelen bredband skapar jobb snabbt, eller att myndigheternas utökade investeringar i bredband är nödvändiga, säger Barbara Esbin, som är chef på Center for Communications and Competition Policy at the Progress and Freedom Foundation, en konservativ tankesmedja, till IDG News.

Just på bredband har marknaden inte kollapsat och där finns ingen brist på privata investerare, framhåller hon.

– Normalt, när myndigheterna intervenerar när en marknad inte har kollapsat, gör interventionen mer skada än nytta, säger hon.

Andra kritiker stöder satsningen på bredband, men ifrågasätter delar av det.

Enligt Rob Atkinson, chef för branschorganisationen Itif, Information Technology and Innovation Foundation missar paketet möjligheten att skattevägen skapa incitament för utbyggnad.

– Nu går pengarna till bidrag och lån, men paketet kan ta månader att få klart, säger Atkinson.

Att skatteförslaget, som fanns med i tidigare versioner av stimulanspaketet inte är med, anser han beror på att vissa grupper motsatt sig det.

– De som är emot skattelättnader har andra mål än att skapa jobb. Även om 7,2 miljarder dollar i bredbandsstöd är viktigt för att få alla amerikaner uppkopplade, är den verkliga kostnaden mycket högre och frånvaron av tillräckliga incitament gör att jobbet sannolikt inte blir avslutat.

En förespråkare för förslaget, mediagruppen Free Press, krävde från början 44 miljarder dollar i bredbandsstöd under tre år, för att därmed nå de mellan 5 och 10 procent av amerikanerna som i dag inte har något bredband.

– Vi tror dock att de bidrag och lån som är på gång hjälper ganska långt, säger Derek Turner, som är gruppens forskningschef.