Fakta

Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan bolagets aktieägare eller vissa av aktieägarna. Det kan exempelvis reglera frågor om bolagets styrning och handeln med bolagets aktier.

Ett alternativ till reglering i avtal är att föreskriva motsvarande i bolagsordningen.

Den största skillnaden är att bolagsordningen gäller gentemot bolaget och andra utomstående som har med bolaget att göra. Aktieägaravtalet å sin sida är endast en kontraktuell förpliktelse mellan avtalets parter. Det binder inte i sig bolaget och generellt inte heller utomstående eller nya aktieägare som kommer in, om dessa inte blir parter i avtalet.

Jesper Lindfors & Jim Runsten är advokater med inriktning på it- och telekomfrågor på Bird & Birds advokatbyrå. Du når dem på twobirds.com.
Jesper Lindfors & Jim Runsten är advokater med inriktning på it- och telekomfrågor på Bird & Birds advokatbyrå. Du når dem på twobirds.com.
SVAR: Det korta svaret är nej. Det finns inget krav i lagen om att man måste ha ett aktieägaravtal. Aktiebolagslagen ger ett grundskydd för aktieägare och regler för organisationen och styrningen av bolaget.

En annan fråga är om man som delägare och verksam i ett bolag som drivs som aktiebolag bör ha ett aktieägaravtal. Det korta svaret är ja.

Aktiebolagslagen är allmänt hållen och är inte skriven särskilt för småföretag med få ägare. I mindre bolag är i regel aktieägarna samma personer som också stiftat och driver det och de har därmed ett extra stort intresse av att ha inflytande i hur bolagets styrs och att det förvaltas väl.

För att säkra att samtliga delägare får inflytande i bolaget kan man i ett aktieägaravtal bestämma att andra regler än aktiebolagslagens ska gälla för giltiga beslut på bolagsstämma och i styrelse. Avtalet kan även reglera vilka som ska utse styrelseledamöter och hur styrelsen ska vara sammansatt. Aktieägarna kan också avtala om att gemensamt ta fram en arbetsordning som styrelsen måste följa. Även frågor som hur bolagets firma ska tecknas, eventuell vd och dennes behörighet och val av revisor kan regleras i aktieägaravtalet.

Är bolaget ett så kallat 50/50-bolag, med två jämnstarka ägare eller ägargrupper, är regleringen av maktbalansen i bolaget extra viktig.

Ordföranden i styrelsen respektive ordföranden på bolagsstämman har utslagsröst enligt aktiebolagslagen. Ett sätt att jämna ut maktfördelningen är att i aktieägaravtal komma överens om att låta rätten att utse ordförande rotera mellan aktieägarna eller mellan grupper av aktieägare. Ett annat alternativ är att låta en neutral tredje part avgöra frågan om parterna inte kan enas.

Ägare i mindre bolag vill gärna styra förutsättningarna för utomstående att köpa aktier i bolaget. Det gäller att hitta en balans mellan intresset av att styra intaget av nya ägare och möjligheten att göra sig av med sina aktier till ett rimligt pris.

Det är vanligt att aktiens överlåtbarhet begränsas genom olika specialregleringar i aktieägaravtal. Utöver det har bolag med ett fåtal ägare i regel bestämmelser i bolagsordningen som ger de övriga aktieägarna rätt att köpa tillbaka aktier som har sålts till en utomstående köpare.

Jur kand Helena Siljeström – som är verksam i Bird & Birds grupp för bolagsrätt – har svarat på frågan.