Nettoprisindex är en av de indikatorer som används för att mäta den svenska inflationen. Det är en bearbetning av konsumentprisindex, med skillnaden att skatter och subventioner är borttagna.

– Detta görs helt och hållet i Excel, säger Mats Haglund, enhetschef på enheten för prisstatistik på SCB.

2008 tillkom två subventioner som under året hanteras på ett särskilt sätt i kalkylen. Vid årsskiftet ska de sedan lyftas in i det ordinarie räkneunderlaget. Men när det gjordes gick något snett.

– När de lyftes in var det en formel som inte justerades. Det rör sig om ett manuellt fel, säger Mats Haglund.

Konsekvensen blev att SCB redovisade en minskning av nettoprisindex från december till januari med 0,1 procent. I själva verket var minskningen 0,5 procent, en betydlig skillnad i sammanhanget. De korrekta siffrorna presenterades på onsdagsmorgonen.

Enligt Mats Haglund ska de rutiner som finns ha följts och alla kollar gjorts, så var det gått fel vet han ännu inte. När ett annat räknefel gjordes i september förra året hann Riksbanken höja reporäntan baserat på de felaktiga siffrorna, men den här gången verkar räknemissen inte ha fått några följder för marknaden.

Finns det inget mer felsäkert system än Excel att använda för sådant här?
– Excel är ruskigt praktiskt och det är egentligen ganska små kalkyler det handlar om här. Nackdelen med Excel är att man inte riktigt ser vad man gör alla gånger. Det är möjligt att det går att kvalitetssäkra detta ytterligare, det kan behöva testas mot en separat kalkyl, säger Mats Haglund.