Några personer träffas över en kopp kaffe. En säger att företaget kan växa med 20 procent i år. Nej, nej säger en annan, inte mer än sex procent. Hmm, kanske tio då, försöker en tredje.

Kjell A Nordström, ekonomie doktor, författare och föreläsare, beskriver hur budgetarbetet i grunden är en gissningslek som inte har något med verkligheten att göra.

Under år med ständig tillväxt är det hyfsat enkelt att gissa och budgetarbetet rullar på.

Men i dag när ekonomin krisar har de flesta fått erfara att det blir oreda i beräkningarna. Ingenting stämmer och vi sätter oss ner och försöker en gång till …

– Det är ett substitut för att vi inte vet och i stället ersätter vi det med att tro. Men det har ingen relevans, säger Kjell A Nordström och jämför det med regndans.

– Vi kan bli duktiga på att dansa – men det påverkar inte regnet.

Men det finns faktiskt det som vi vet någonting om – nuet. Med dagens it-verktyg kan vi hålla koll i realtid på vad som händer och hur flödena ser ut. Det kan i många fall ersätta de budgetar som vi hittat på, anser Kjell A Nordström.

– Om vi vet hur det ser ut just nu och hur det sett ut närmaste tiden före kan vi ana hur det ska bli nästa vecka. Men vi kan också se var svagheterna finns precis nu och försöka parera, säger han.

Han konstaterar att diskussionen om budgetar inte är ny. Senast den var på tapeten på allvar var under krisen på 1970-talet då bilden var densamma – budgetarna gick plötsligt överstyr och stämde inte alls.

– Handelsbanken bestämde i den vevan att sluta med budgetar och har inte använt sig av dem sedan dess, sägerKjell A Nordström.

– Även om budgetar var det bästa hjälpmedlet 1947 eller 1963 så är det inte säkert att det är så i dag. It kan hjälpa oss att följa allt i realtid.

Kjell A Nordström tror att en av krisens följder just blir att budgetarbetet ifrågasätts och att många företag lämnar det. Men han tror också att mycket annat kommer att förändras.

– I dag är Kina det stora produktionslandet. Men jag tror att vi får se att många flyttar sin produktion närmare. Det är svårt att styra något som ligger långt bort, det blir fördröjningar innan beslut slår igenom. Samma sak gäller för offshoring där vi kommer att se en avmattning där fler lägger sådan verksamhet geografiskt närmare, säger han.

De tillväxttal vi sett under senare år är inget vi får se i första taget – det är snarare ett historiskt undantag. Framför allt beror det på alla östekonomier som kommit med på den globala marknaden.

– Klart att det märks när 3 600 miljoner människor introduceras i marknadsekonomin. Kina, Ryssland, Polen och så vidare. Det har drivit tillväxten. Men samtidigt har förväntningarna legat för högt. Det väntar en tillnyktring där vi får inse att Kina inte är helt moderniserat på 20 år utan om 200 år, säger Kjell A Nordström.

Kjell A Nordström konstaterar att vi bäddat för den här krisen i många år. Redan för 15–20 år sedan såg vana riskkapitalister att mycket i vår ekonomi var prissatt alldeles för högt.

Överkonsumtionen har drivits av finansieringsmodeller som har förgrenat sig i det oändliga tills de blivit helt oöverskådliga. Men snart vänder ekonomin uppåt igen, tror han.

– Börserna går upp. Det är en klar indikation eftersom det handlar om förväntningar på framtiden.

Fast det går inte spikrakt uppåt, enligt Kjell A Nordström som tror att krisen också påverkar konsumtionsmönstren framöver.

– Då är det slut med att låna som vettvillingar – i stället kommer vi i större utsträckning att spara och sedan konsumera, säger han.