Verkligen inte. Användbarhet ska in i utvecklingsprocessen från dag ett.

Anledningen är enkel. Kass användbarhet sänker ett varumärke, precis som bra användbarhet höjer det.

Det säger experter inom området som jag har talat med.

Men det finns gott om exempel från verkligheten också. Motorola är ett. Upp som en sol med företagets designorgie, tillika mobiltelefon Razr, ned som en pannkaka när användarna insåg att det krävdes timmar i manualens sällskap för att ens förstå telefonens triviala funktioner.

Det är ingen slump att den första Razrmodellen sålde bra medan de efterföljande sålde dåligt.

Eller för att återanvända en träffsäker beskrivning över Nokias designhaveri med mobilplattformen Symbian S60, signerad Sofia Svanteson, vd på Ocean Observations.

– Skräckexemplet på funktionssjukan är Nokia som i Symbian S60 erbjuder 29 möjligheter att hantera en kontakt i mobilens adressbok. Många av dem är fullständigt onödiga.

I smyg skrattar hon. Hennes företag tjänar pengar på att förenkla folks arbete och vardag genom att införa användbarhet i systemen.

Det är märkligt att inte fler fattat vilken konkurrensfördel bra användbarhet är. Många ekonomisystem och projektverktyg dras med så usel användbarhet att de är ett hån mot mänskligheten.

På sin höjd mumlar tillverkarna något om ”bra användarvänlighet”, en gammal utsliten marknadsföringsterm. Helt fel.

– Det är mindre intressant att bygga lösningar som är ”vänliga mot användare” än att designa lösningar som hjälper människor att göra sitt jobb snabbt och effektivt, säger Mikael Sköld, interaktionsdesigner.

Helt rätt. Så till det bästa av allt. Det går att mäta användbarhet. Hur lång tid tar det att utföra en uppgift i ett system?

Hur mycket snabbare går det att lösa uppgiften med bra användbarhet?