– Jag är i grunden ingen datamänniska, utan idéhistoriker. Men ur det perspektivet kan jag konstatera att det har aldrig skett en sådan teknikutveckling under hela världshistorien som den datorerna har skapat, säger forskaren Bernt Skovdahl.

Men tekniken påverkar inte bara vår vardag, utan även våra förväntningar och föreställningar om den konstaterar han. I sin nya bok Den digitala framtiden analyserar Bernt Skovdahl allt från efterkrigstidens framtidsteknologier till hela synen på framtiden, identiteter, myter och även piratkopieringen.

Något han återkommer till är hur datorernas användning haft en grundläggande påverkan på hur de har uppfattats. När datorerna utvecklades av forskare och militärer förknippades de med obegripliga, tekniska och naturvetenskapliga beräkningar.

När de användes för att hantera den information som redan fanns i personregistren, uppfattades de som ett nytt kontrollinstrument i myndigheternas händer. Och med pc-revolutionen och internet blev datorerna en symbol för potentiellt samhällsomstörtande krafter.

– Jag är benägen att hålla med sociologen Manuel Castells, att oförmågan att hänga med i pc-utvecklingen var en starkt bidragande orsak till Sovjetunionens fall, säger Bernt Skovdahl.


”Revolutionen där datorer har blivit tillgängliga för alla är gigantisk och i klass med när när Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Speciellt att man inte betonar skickligheten med att konstruera nya datorer, utan i att använda dem”, säger Bernt Skovdahl.

Han pekar på att en tydlig linje i samhällsutvecklingen är att förväntningarna på vad som ska hända ofta fokuserar på en viss del av den tekniska utvecklingen. Under den industriella revolutionen var det ångmaskinen. Under 1800-talets snabba tilllväxt blev det järnvägarna. Den teknik som hade mest förväntningar på sig, men som aldrig infriat dem, är rymdtekniken.

– Jag var en ivrig sf-läsare när jag var liten och såg liksom många andra framför mig en kolonisation av rymden. Problemet är ju att åtminstone den yttre rymden har visat sig vara totalt oanvändbar. Att skicka det europeiska befokningsöverskottet över Atlanten gick bra, men i dag är det uppenbart att rymden är helt värdelös som en reträttväg för mänskligheten, säger Bernt Skovdahl.

I stället anser han att den största nyttan vi har av rymden är jordrelaterade – som att använda satelliter för gps-navigering. Och han konstaterar att medan en enda svensk hittills haft möjlighet att resa ut i rymden som astronaut, så har 80 procent av svenska hushåll dator och internet hemma. Den förändring som datorerna skapar är mycket mer smygande men ändå i högsta grad påtaglig.

– Det mest intressanta rent konkret, är ju det som sker i rymden precis ovanför jorden. Men om rymdtekniken har sett väldigt likartad ut, bortsett från att Hubble-teleskop ökat skärpan, så har datorernas omvandling varit mera radikal.

De har gått från att vara en naturvetenskaplig beräkningsmaskin till att i dag vara en underhållningsmaskin.

– Nu står vi inför en digital framtid, där datorerna har ersatt rymdraketen som framtidsvision. Det stora i dag är datorn som medel för kommunikation, underhållning och kultur, där datorn är på väg att ändra förutsättningarna för den mänskliga kulturen på många sätt. Datatekniken har brutit sig loss, säger Bernt Skovdahl.

Tidigare var tekniken så dyr att ledningen var tvungen att ha koll på den, enbart av det skälet – men sedan har det skett ett frigörande, där tekniken har breddat sig och demokratiserat sig, förklarar han.

Rymdtekniken var förknippad med världens största propaganda medan datatekniken har revolutionerat världen mer i det tysta.

– Sovjetunionen kollapsade eftersom det satsades på fel saker, och för att de blev frånsprugna av de nya globala nätverken. Globaliseringsvågen fick ett av sina största utvecklingssprång med de finansiella nätverken på 80-talet.

I början av 80-talet började framtidsvisionärer som Alvin Toffler och andra skriva futuristiska böcker om en digitaliserad framtid. Där gick datorn från något obegripligt till att bli ett verktyg för framtiden.

Ändå har det funnits återvändsgränder.

– AI, artificiell intelligens, har exempelvis delvis byggt på en inbyggd föreställning om att datorn kan hysa en slags förprogrammerad beslutsfattare. Det är intressant eftersom det handlar om spekulation kring något demoniskt som liknar den gamla Homonculustanken, säger Bernt Skovdahl.

Homonculus var en gammal föreställning om att själen existerade i form av en projektion av liten människa i miniatyrformat, inne hjärnan. Även om ingen tror att en dator i sig kan fatta beslut, har det funnits en föreställning att de kan anta rollen av agerande subjekt, anser han.

– Så är det ju när man talar om datorer som experter, fantastiska visioner kring robotläkare eller föreställningen att man pratar med maskiner. Eller i uppfattningen att datorn kan bli en konkurrent till människan på arbetsmarknaden genom att de kan ta över människors arbete.

Men historien har visat att det är man-maskin-teamet som är den effektivaste kombinationen, alltså en mänsklig medarbetare som arbetar med tekniken som ett verktyg.

– Förr, när folk tvingades sitta och utföra rutinjobb vid hålkortsstansar fanns exempelvis en rädsla för att man skulle få en dator till chef. Nu är datorn – om man vill använda de gamla metaforerna – snarare en assistent som utför de rutinmässiga delarna av jobbet, det tråkiga och upprepade, säger Bernt Skovdahl. .

På 90-talet blandade sig politikerna aktivt i utvecklingen genom att 1994 tillsätta, den numera nedlagda, it-kommissionen. Målet var att göra Sverige världsledande inom teknik.

– I mitten av 90-talet hade Sverige lidit flera prestigeförluster, bland annat att man tvingades införa en flytande kronkurs. Det fanns ett behov av att få revansch och då såg många just tekniken som ett sådant område. Men utvecklingen ägde rum mer eller mindre oberoende av politikerna, säger Bernt Skovdahl.

Det största dilemmat för politikerna i dag är inte att se till att utvecklingen äger rum, utan att jämka olika intressen när det gäller exempelvis juridisk reglering.

– Ofta har stora centraliserade organisationer en tendens att missgynnas och mer flexibla nätverk en tendens att gynnas, det gäller även statsmakten. De juridiska regelverken blir allt svårare att tillämpa ju mer datoriseringen fortskrider.

Väldigt många av de regler som finns bryter nästan varenda datoranvändare mot i dag – samtidigt som man inför nya lagar, som får oförutsedda effekter, hävdar han. Ett problem är exempelvis att digitala koder till skillnad från materiella resurser inte kan förbrukas.

– Det gäller exempelvis frågor som ägande. Vi kan ju exempelvis inte äga ett faktum, som att två plus två är fyra, men vissa regler bygger på att man kan tillämpa samma principer för det digitala som i den traditionella världen, vilket inte fungerar.

Därför tror Bernt Skovdahl att man i någon mening måste upplösa de traditionella sätten att betrakta ägande och förfogande och bygga upp något nytt.

– Vad det blir och hur det ska gå till är en mer komplicerad fråga. Om jag äger något, innebär det att andra inte får kopiera det?
För samtidigt bygger alla aktiviteter i datorer och på internet på olika former av kopiering. När vi pratar om att surfa, besöka webbsajter och annat, så använder vi oss gärna av gamla radiometaforer, med sändare och mottagare. Men i grund och botten handlar det om att våra datorer kopierar över något. Och det pågår precis hela tiden.

– Det leder till att man inte bara måste fundera kring begrepp som egendom och ägande, utan även kommunikation – att hitta mer sofistikerade modeller för kommunikation och ägande, säger Bernt Skovdahl.

Fakta

Namn: Bernt Skovdahl.
Familj: Ensamboende med hund och dator.
Bor: Aspudden, Stockholm.
Gör: Arbetar ofta på olika sätt.
Utbildning: Först arkitekt, sedan fil.dr i idéhistoria.
Karriär: Nja.
Gör mig glad: Tradjazz och annan musik från Lousiana.
Gör mig arg: Nedladdningstiderna på min jobbdator.
Fritidsintressen: Göra egen datakonst, äta och dricka gott med vänner.
Oanad talang: Jag kan fortfarande, om inte gå, så i varje fall stå på lina.
Senast lästa bok: Michel Foucault, ”Society Must Be Defended”.
Motto: Koncentration kräver brist på splittring.