Sverige som kunskaps-nation kräver att högskolornas utbildningar och arbetssätt är anpassade till ett digitaliserat kunskapssamhälle. De som arbetar inom pedagogiken måste därför bejaka tekniska landvinningar, inte frukta utvecklingen och skräckslaget hålla fast vid traditionell katederundervisning.

När Dagens Nyheter på ledarplats hävdar att lärosätena borde dra ner på antalet nätbaserade utbildningsplatser för att satsa på traditionella kurser är detta bedrövligt. ”Distansutbildningarna” skulle inte vara tillräckligt stimulerande, diskussioner mellan studenter kan inte föras på nätet, hävdas det. Man tar sig för pannan vid ett sådant resonemang.

Sanningen är att lärosätena bör bygga ut sin nätbaserade verksamhet. Fokus bör vara att höja utbildningarnas kvalitet så att nya tekniska möjligheter utnyttjas optimalt. Aktuell forskning och erfarenheter från nätbaserat lärande som bedrivs på många högskolor talar entydigt för att utbildning via nätet är en stark utvecklingstrend.

Utvärderingar visar att kvaliteten i dessa kurser inte går att skilja från dem som bedrivs på campus. Studenterna kan vara aktiva i sitt lärande, tillsammans med varandra och med sina lärare, när som helst på dygnet, oavsett var de befinner sig.

Nyligen publicerade US Department of Education en forskningsöversikt som visar att nätbaserade studier ger bättre prestationer än traditionella klassrumsstudier. Inte minst på grund av den extra tid som studenterna ägnar åt sina uppgifter genom de nya lärmöjligheter som nätet erbjuder: möjligheten att tillgodogöra sig flera föreläsningar från andra lärosäten och att kunna samarbeta med andra studenter via nätet.

Men det är inte enbart traditionell högre utbildning som får nya möjligheter. Utvecklingen skapar nya förutsättningar för samarbetet mellan akademi och näringsliv där de gemensamt utvecklar ny kunskap om hur digitaliserad kompetensutveckling ska utformas. Vi stöder både den högre utbildningens utveckling och möjligheter till anpassad avancerad kompetensutveckling.

En kraftsamling inom detta för Sveriges konkurrenskraft så viktiga område förutsätter att vi fördjupar vår kunskap om lärandet i virtuella miljöer. Forskningen måste belysa hur lärandet förändras när webben blivit interaktiv och dynamisk, och hur detta förändrar studenternas syn på utbildning och kunskap.

Vi är bara i början av utvecklingen där nätets tillgängliga informationsmängder är basen för komplexa tjänster för nätbaserat lärande. Arbetet mellan forskare, lärare och teknikutveckling inom området förutsätter nya former av tvärvetenskapligt samarbete och ett nära samarbete med samhället. Detta för att metoder och resurser som insatserna leder fram till ska ligga i linje med kraven i dagens arbetsliv.

Nätbaserat lärande är inte digitala Hermodsbrev utan en nödvändig anpassning av högre utbildning till samhällsutvecklingen. Det handlar inte om att överbrygga distans – det handlar om att ge fler en praktisk möjlighet till goda högskolestudier och komma ikapp det samhälle man utbildar sig för.