Ansiktsbilden är ett exempel på det som kallas biometrisk information. Den ska inte användas till att mäta skallinnehavarens intelligens, som 1920-talets rasbiologer trodde sig kunna göra, utan till att möjliggöra automatiserad gränskontroll och dessutom göra passen svårare att förfalska.
Vid gränskontrollen tas en bild på den person som håller i passet och den jämförs med informationen på chipset. Om något inte stämmer går larmet.

Att de biometriska passen dyker upp just nästa höst beror främst på ett amerikanskt beslut.
I svallvågorna efter 11 september 2001 valde USA att skärpa gränskontrollen hellre än att vänta på en internationell överenskommelse. I de skärpta kraven ingår att visumbefriade turister – till exempel de som reser från Sverige – måste ha pass med biometrisk information. Att Sverige är bland de första länderna att införa sådana pass beror däremot till stor del på en tillfällighet.

– Vårt nuvarande avtal med Svenska Pass, som levererar passen, går ut 31 december 2004 så vi hade hur som helst varit tvungna att göra en ny upphandling. Jag är inte säker på att vi hade varit lika tidigt ute om avtalet hade löpt ett par år till, säger Lars Karlsand, avdelningsdirektör på Rikspolisstyrelsens passenhet.

Miljardaffär
Svenska Pass, ett företag som ägs till hälften vardera av finska Setec och svenska Crane (före detta Tumba Bruk), vann den nya upphandlingen också och ska leverera pass och nationella ID-kort till svenskar under ytterligare fem år.

Totalt bedöms affären vara värd drygt en miljard kronor under förutsättning att volymen fortsätter att ligga på samma nivå som hittills, ungefär en miljon pass om året.
Dessutom hoppas man kunna plocka hem fler beställningar.

– Med tanke på att de svenska passen är anpassade till världsstandarden kommer det gå att sälja samma produkt till fler länder, säger Sören Rasmusson, säljansvarig på Crane i Sverige.

Omstritt beslut
Beslutet att använda just ansiktsformen för kontroll, och inte fingeravtryck eller någon annan identifikation, är inte oomstritt. Det baseras på en rekommendation från FN:s luftfartsorgan ICAO, som framför allt ville ha en teknik som fungerar smidigare än fingeravtryck och inte ger upphov till långa köer i passkontrollen.

– Av de biometriska uppgifter som har diskuterats lär ansiktsformen möta minst motstånd. Fingeravtryck är ett alternativ men det förknippas nog i allt för hög grad med polis och brottslingar, säger Lars Karlsand.

Ingenting hindrar i och för sig länderna att gå längre än ICAOs rekommendationer och inkludera även fingeravtryck på chipset, och just detta diskuteras i bland annat Storbritannien. I Sverige används dock bara ansiktsformen tills vidare, i väntan på eventuella beslut på EU-nivå.
Ett tredje biometriskt alternativ är näthinnans utseende. System som läser av näthinnan används på Frankfurts flygplats sedan i januari med gott resultat, och när Sas har testat samma teknik har resenärerna föredragit det framför fingeravtryck. Problemet är att företaget som har utvecklat tekniken, Iridian Technologies, också har patenterat den.

Näthinnan ger information
I våras kom Iridian och ICAO överens om villkoren för att licensiera tekniken till andra tillverkare och därmed kan ICAO godkänna även näthinnan som biometrisk information.

De chips som sätts i passen är så kallade kontaktlösa chips eller rfid-kretsar, det vill säga samma typ av kretsar som har ersatt magnetremsan i många passerkort. De läses av genom att man drar passet förbi en magnetisk läsare.

Varje pass har ett chips och där ska förutom passbilden även födelsedatumet sparas. Enligt Lars Karlsand räcker utrymmet till att lagra ett fingeravtryck också om det skulle bli aktuellt, men inte två. Troligen räcker det med 32 kB minne men det finns möjlighet att stoppa in mer om det skulle behövas.

Man kommer att använda samma passbild både för den bild som trycks i passet och för lagring på chipset. Bilden tas när passansökan lämnas in.
– På det sättet minskar vi risken för bulvanoperationer där någon söker pass åt en annan person, säger Lars Karlsand.

Vissa synliga förändringar
Till det yttre kommer de nya passen att se ut som de röda EU-pass som utfärdas i dag. Det som ändras är några små detaljer som ska göra livet svårare för eventuella förfalskare, och av naturliga skäl vill Lars Karlsand inte gå in på exakt vad som görs.

– Några av förändringarna är synliga och andra är det inte, det är väl ungefär så mycket jag kan säga.

– Det görs små förändringar med jämna mellanrum, och det är inte alltid som polisen känner till dem heller. Vi måste kontrollera med dem som har producerat passet för att få ett definitivt besked.

Insamlande av biometriska data i mängder bäddar givetvis för en diskussion om integritetsfrågor. De nya passen kommer enligt förslaget att gälla i fem år, så på fem års sikt kommer hela landets befolkning ha fått sina ansikten digitaliserade. Därtill kommer alla utländska medborgare som visar sina pass när de passerar gränsen.

Koppling kan ge protester
Passbilder lagras redan i dag hos polisen, men ett register som kopplar ihop passbilder och gränspassager skulle förmodligen vara väldigt intressant för det som brukar kallas "brottsbekämpningen". Det skulle sannolikt också mötas av våldsamma protester.
Därför blir det ingen sådant register.

– För svensk del kommer biometriuppgifterna enbart att lagras i passet och användas i gränskontrollen, men vi kan förstås inte säga något om hur andra länder kommer att hantera informationen, säger Lars Karlsand.

Det som redan är känt är att USA kommer att lagra biometriuppgifterna i en central databas.

Biometri kan förstås användas till annat än just pass. Enligt en ofta citerad undersökning från datalagringsföretaget Hitachi Data Systems funderar över hälften av alla företag på att använda tekniken för sin egen inpasseringskontroll. Genombrottet dröjer ytterligare något år eller två enligt samma undersökning, men det kommer.
Lennart Pettersson