Fastighetsnäten kan bli nästa stora propp i systemet som hindrar kunderna för att fritt välja vilken bredbandsleverantör de vill ansluta sig till.

I dag blir det allt vanligare att fastighetsägare skriver mycket långa ensamrättsavtal med bredbandsoperatörer. Avtalen kan göra att det i praktiken blir omöjligt för de boende att byta till andra bredbandsleverantör och att bredbandsavgifterna långsiktigt rusar i höjden på grund av bristande konkurens.

Det konstateras i en ny PTS-rapport där myndigheten kartlagt vilka villkor som gäller i de avtal som landets fastighetsägare skrivit med olika bredbandsleverantörer.

Rapporten innehåller exempel på avtal där bredbandsoperatörer fått ensamrätt att distribuera bredbandstjänster via fastighetsnätet i ända upp till nio år. Det finns också exempel på avtal som ger en bredbandsoperatör rätt att nyttja ett fastighetsnät utan avgifter i 20 år.

Bakgrunden till att det blivit vanligare att fastighetsägare till flerfamiljshus ger ensamrätt till bredbandsoperatörer att använda fastighetsnätet är det ökade trycket på fiberförbindelser hela vägen in i lägenheten.

Speciellt för bostadsrättsföreningar och andra mindre fastighetsägare är det en dyr historia att bygga det fibernät som krävs för att de boende ska kunna skaffa snabba fiberbaserade internetabonnemang.

För en normalstor bostadsrättsförening med 30 lägenheter kan det kosta det allt från 115 000 till 250 000 kronor att bygga ett fiberbaserat fastighetsnät, enligt PTS-rapporten. Utslaget per lägenhet kan investeringen ungefär motsvara en extra månadshyra.

Det är då bredbandsoperatörerna dyker upp med erbjudanden att ta över kostnaderna för att bygga fastighetsnätet – om  fastighetsägaren i gengäld lovar att ingen konkurrerande bredbandsoperatör för utnyttja nätet under ett antal år. I de avtal som fastighetsägaren och bredbandsoperatören skriver på handlar det ofta om tidsperioder på mellan fem och tio år.

Det förekommer också att avtalen förbjuder fastighetsägaren att släppa in andra bredbandsoperatörer i fastigheten via andra fastighetsnät, exempelvis koaxial- eller kopparnät. Det finns också exempel på att alla boende i fastigheten tvångsansluts till bredbandsoperatörens nättjänster under en viss tidsperiod.

PTS slutsats i rapporten är att fastighetsägarna bör undvika att ge en bredbandsoperatör exklusiv distributionsrätt för bredbandstjänster i sin fastighet.

Kortsiktigt innebär fastighetsägarnas exklusivitetsavtal med bredbandsoperatörer visserligen betydande fördelar för både parter. Fastighetsägaren slipper kostnaden för att bygga fastighetsnätet och bredbandsoperatören slipper konkurrens under antal år.

Men för de boende innebär avtalen både fastlåsning till en viss bredbandsoperatör och långsiktigt stor risk för stigande bredbandsavgifter på grund av bristande konkurrens, enligt PTS-rapporten.