CS kan i dag sätta siffror på en av de största statliga it-flopparna i modern tid. Det handlar om miljardbelopp i skattemedel som satsats på bredbandsnät som ingen vill ha.

Med start i början av 2000-talet betalade staten ut drygt fyra miljarder kronor i bidrag till bredbandsutbyggnad runt om i Sverige. Men inte bara staten la pengar i potten. Kommunerna satsade nästan en miljard kronor och ytterligare en halv miljard togs från EUs strukturfonder – sammanlagt 5,3 miljarder kronor ur offentliga medel.

En av de stora förmånstagarna under reformen blev statligt ägda Teracom, som storsatsade på att bygga adsl-anslutningar till hushåll och företag.

CS granskning visar att staten bidrog med 800 miljoner kronor, EU med 150 och kommunerna med 100 miljoner kronor till Teracoms bredbandsutbyggnad. Dessutom investerade Teracom över 400 miljoner kronor ur det egna kapitalet.

Resultatet: Nya bredbandsnät i 49 kommuner, med en total räckvidd på 600 000 hushåll och ett tusental företag. I allt ett gigantiskt misslyckande – ingen ville nämligen använda Teracoms bredbandsnät.

Som mest hade Teracom 40 000 anslutna kunder. Det året, 2007, fanns det 3,1 miljoner bredbandskunder i Sverige, varav 1,7 miljoner via adsl.

De dryga 1,4 miljarder kronor som staten, kommunerna, EU och Teracom investerade i det statliga bolagets bredbandssatsning resulterade alltså i bredbandsnät som lockade en enda procent av de svenska bredbandskunderna. En satsning på 36 000 kronor per adsl-kund.

Trots att Teracom under åren som följde gjorde försök att öka sina marknadsandelar, bland annat genom att bryta in på marknaden för fastighetsnät, blev bredbandsverksamheten aldrig lönsam.

I september förra året fick man nog och sålde hela rasket till det Göteborgsbaserade företaget CSIT. Köpeskillingen var en krona.

Allt som blev kvar av miljardsatsningen var en ackumulerad förlust på ytterligare 67 miljoner kronor, som Teracom skrev av som bortkastade pengar. Fiaskot var ett faktum.

– Det är en tuff marknad med små marginaler och det var en utmaning att få till det på ett kostnadseffektivt sätt. Vi hade också en utmaning i vårt koncept med öppna nät där flera tjänsteleverantörer konkurrerar med varandra. Det tar längre tid att nå fram med en sådan modell, säger Lennart Ivarsson, informationsdirektör på Teracom,

– Det är en marknad som bygger helt på volym, och först när man har volymerna kan man nå någon sorts lönsamhet. Det ska också sägas att våra resurser varit mer anpassade till vår kärnverksamhet, broadcasting.