Sverige kommer också. Vi deltar aktivt i Diginews, som är ett europeiskt forsknings- och utvecklingsprojekt kring digital distribution och konsumtion av framtidens tidning. En rad kända europeiska tidningar är engagerade, däribland De Tijd. Och tio av våra egna dagstidningar plus paraplyorganisationen Tidningsutgivarna.

I Diginews testar man olika prototyper och modeller för en digital tidning. Man funderar över hur den ska designas, produceras, distribueras och läsas. Det belgiska exemplaret, som heter "Iliad" och är framtaget av Philips Irex Technologies, har A5-format, väger 390 gram och är 1,6 cm tjock. Men i ett längre perspektiv kan vi kanske stoppa en böjbar papperstidning i fickan.


E-papperstidningen kommer som hörs på namnet att innebära en viss återgång till papperstidningen jämfört med nättidningen. Vi bläddrar i tidningen precis som förut, med den skillnaden att vi ljudlöst pekar på e-tidningens gränssnitt för att ta oss fram i den. Utseendet liknar papperstidningens med sina rubriker, bilder och artiklar.

Fast egentligen är e-tidningen en hybrid mellan en papperstidning och en webbtidning. Det finns utrymme för interaktivitet som ljud- eller videosekvenser, bildspel och e-handel. Även uppdatering under dygnet om trafik, väder och liknande underlättas. Tillgängligheten ökar: du kan läsa din lokaltidning i färsk form på stranden i Teneriffa. Så e-tidningen ska ta fram det som är bäst hos både pappers- och webbtidningen.

Ett övertygande argument för e-tidningen är att den är miljövänlig. Vi sparar ju massor med papper. Ett annat viktigt skäl – och som gör att det finns visst branschintresse – är att tidningshusens produktions- och distributionskostnader skulle kunna sänkas märkbart på lång sikt: de behöver inte köpa dyrt papper, binda en massa kapital i dyra tidningspressar och distribuera tidningar fysiskt. Tidningsläsaren behöver å sin sida inte göra sig av med en massa papper och vädret påverkar inte utbärningen.



Carina Ihlström leder en forskargrupp kallad Media IT vid IDE-sektionen på Halmstad högskola. Den jobbar med design av flera e-tidningsprototyper i samarbete med de sju tidningarna. Man utgår i första hand från konsumentperspektivet och har testat prototypen på unga, äldre, högutbildade eller inte högutbildade, yrkesverksamma, folk som reser mycket, hemmasittare.

Under april kommer en e-pappersprototyp att testas skarpt på Irex E-readers av Sundsvalls Tidning.

– Forskargruppens intressantaste målgrupp är glesbygdsboende, säger Carina Ihlström, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, det är ju där som nuvarande distributionsproblem och kostnader är som störst. Och i just glesbygden finns också många äldre. Vi har testat prototyperna på personer upp till 80 år. Men vi har inte stött på någon konservatism, de är klart positiva, försäkrar hon. Andra naturliga målgrupper är pendlare och affärsresenärer.



Hur är det med läsbarheten? E-tidningen blir ju mindre till ytan än den traditionella. Men självfallet kan man zooma upp texten, så är det med Iliad.

Ett historiskt språng var lanseringen i fjol av e-papperstekniken för devisen Sony Librié, i samarbete med Eink. Den dedicerade e-tidningen (och e-boken) upprepar därmed inte nackdelarna med de sedvanliga lcd-skärmarna med sitt bakgrundsljus. Det går att läsa det nya e-pappret i solljus och man kan "tjuvläsa" från sidan.

– Vi har en återkoppling till dagstidningen, framhåller Per Andersson Ek, redaktionell utvecklingschef på Göteborgs Posten. Det nya e-pappret gör att texten är betydligt tydligare än på en vanlig dataskärm. Ja, den är också bättre än på tidningspappret, tillfogar kollegan Gunnar Springfelt, utvecklingschef på Stampenkoncernen.

– Men färg kommer inte till marknaden före 2007 eller 2008, spår Stig Nordquist, ansvarig för Teknik och digitala medier på Tidningsutgivarna.



E-tidningen ska man kunna prenumerera på precis som den vanliga tidningen. Fast det blir stora initialkostnader för att utveckla den marknadsmässiga produkten. Den belgiska testprodukten kostar 400 euro styck.

– Även om 20 procent av användarna skulle välja e-papper om tio år, har vi i princip kvar 95 procent av kostnaderna, skattar Nordquist. Så under de första åren blir e-tidningen inte billigare att abonnera på än papperstidningen. Lösnummerförsäljning kommer att funka, men det kommer inte att bli några gratistidningar i e-papper.

Så Metro och Stockholm City kanske överlever. Som ett komplement.

Men, frågar jag, på morgnarna kan jag skumma igenom hela världspressen på nätet. Om jag läser e-tidningen låser jag mig väl vid en enda informationskanal, precis som med papperstidningen?

– Ingalunda, menar Svenåke Boström på Sundsvalls Tidning, där man är först med att presentera sidor designade för e-papper. Vi ska göra det enkelt för våra läsare att abonnera på andra tidningar. Det ska ligga i konceptet redan från början.



I ett längre perspektiv skönjer man den personanpassade e-tidningen, där både information, underhållning och annonser anpassas efter individens behov. Tänker man tanken vidare suddas gränsen mellan e-tidning och e-bok ut.

– Så bra om studenter kan samla hela sitt pensum i en enda läsplatta baserad på e-papper, alltså en "läsningens ipod" för både tidningar, böcker och tidskrifter, drömmer Carina Ihlström.

Diginews avslutas i sommar, men i december beslöt Tidningsutgivarna att göra en treårssatsning på ett nytt projekt kring e-tidningen. I höst kommer e-papperstidningar att dagligen delas ut till användare som får testa att läsa sin tidning i den nya formen. De tidningar som deltar i testet blir troligen Sundsvalls Tidning, Sydsvenska Dagbladet och Aftonbladet.

Men vilka tidsperspektiv rör vi oss i när det gäller morgondagens tidning?

– Betänk att det tog tjugo år för cd:n att ersätta lp:n, erinrar Stig Nordquist. Mobilen har funnits i drygt 25 år och ännu har nästan alla kvar sin fasta telefon på jobbet eller i hemmet. På samma vis kommer papperstidningen och e-tidningen att finnas parallellt under minst tjugo till trettio år, spår han.



Kan e-papperstidningen bli ett botemedel mot tidningsdöd och upplageminskningar?

– Jag tror definitivt att e-tidningen kan på verka situationen positivt. Jämför med webben där många av tidningarna ökar ständigt. En mobil uppdateringsbar e-tidning kan vara ett bra alternativ för en hel del läsargrupper.


Men historiskt sett har aldrig ett medium ersatt ett annat utan sällat sig vid sidan om det, erinrar sig Per Andersson Ek.

– Det tekniska medielandskapet är påfallande stabilt. Det enda kommunikationsmedium som inte finns kvar är väl röksignalerna.




AV: Folke Schimanski