Under våren 2005 publicerade FN "Global e-government readiness report 2004".
Den visar att Sverige halkar efter på områden som har med e-deltagande att göra. Storbritannien, USA, Kanada, Singapore och Nederländerna toppar listan av "e-participation", medan Sverige kommer på en delad trettonde plats och har dalat tre placeringar sedan undersökningen 2003.
Efter inledningen av 2000-talet har intresset för e-demokrati minskat. Ett tecken på detta är avskaffandet av e-demokratiklassen i tävlingen Guldlänken, efter frånvaro av "värdiga" bidrag, enligt juryns bedömning.
- Detta är det roligaste jag varit med om av 20 år i kommunpolitiken, säger Anna-Karin Lundström (s), kommunalråd i Sigtuna.
Rådslagen har handlat om allt från trafiklösningar till placeringen av en ny skola. Förutom vanliga möten och information på webben har medborgarna kunnat debattera frågorna på en hemsida under en vecka och chatta med politiker och tjänstemän för att sedan slutligen ta ställning till tydliga alternativ via webben eller med pappersröstsedel.
Allt ifrån 30 till 64 procent av de röstberättigade deltog i de olika rådslagen.
- Det har blivit mera konstruktiva möten med en bättre dialog, som inte varit präglad av konfrontation, säger Anna-Karin Lundström.
Speciella webbportaler
Mats Karlsson är delägare och försäljningschef på företaget Your Voice i Söderhamn som säljer e-demokratilösningar till främst kommuner och landsting. I dag använder 65 svenska kommuner företagets tekniklösningar.
- Under valår upplever vi ett ökat intresse från kommunerna, säger Mats Karlsson.
Det handlar ofta om att göra information och beslutsunderlag tillgängliga på webben. Men också att rådfråga kommuninvånare i särskilda medborgarpaneler som stadsdelen Älvsjö i Stockholm gör. Men det finns ett visst motstånd hos politikerna mot nya elektroniska demokratiformer.
- Politikerna är ofta lite äldre och rädda för webben. Men det håller på att förändras. Datamognaden går uppåt i åldrarna, säger Mats Karlsson.
Parti på webben
Om Sigtuna visar på ett exempel där de etablerade partierna tar till sig e-demokrati-lösningar för att förbättra demokratin så finns det även nystartade partier som gör webben och medborgardialogen till sin grundidé.
I samband med att Knivsta bröt sig ur Uppsala kommun startades det lokala partiet Knivsta.nu till valet 2002 med webbplatsen www.knivsta.nu.
- Själva tanken var att så många som möjligt ska delta i det politiska arbetet, säger Håkan Åhlander, ordförande för Knivsta.nu.
Med hjälp av öppna möten och webben vill Knivsta.nu öppna upp politiken. Även om Knivsta.nu räknar med ett bättre resultat i valet i höst, erkänner Håkan Åhlander att det har gått trögt att förändra politikens former. Ursprungligen hoppades Knivsta.nu att kommunen skulle ta över driften e-demokratiportalen, men intresset har varit svagt.
- Vi sköter detta ideellt och har svårt att hinna med, säger Håkan Åhlander.
Även om många kommuner har hemsidor med e-demokratirubriker så är Gail Watt, e-demokratikonsult som ledde ett EU-finansierat e-demokratiprojektet i Kista 1999 till 2002, frustrerad över trögheten hos politikerna.
- Det händer mindre i dag än för några år sedan. Länder som Finland, England och USA är betydligt mer framåt än Sverige i fråga om e-demokrati, säger Gail Watt.
Han tror att politikerna är rädda för vad som kan hända om medborgarna släpps lösa på en webbplats.
- Ett traditionellt kvällsmöte är lätt att kontrollera. På nätet är det svårare att styra diskussionerna för politikerna, säger Gail Watt.
Han tror inte på direktdemokrati via nätet, men väl att politikerna går ut och frågar medborgarna om råd.
- Om tio år kan inte partierna stå emot e-demokratin , säger Gail Watt.
Urban Lindstedt













































