– Nästan alla små företag som kör agila metoder blir betydligt mer effektiva. På stora företag krävs det mer än att bara köra en ny metod i projektverksamheten, säger Tomas Gustavsson, adjunkt på Karlstads universitet som undervisar i projektledning och jobbar som konsult för agila metoder vid sidan om.

Tomas Gustavsson, som även driver Tuk Förlag som ger ut böcker i ämnet, påpekar att det krävs komplettering av de agila metoderna om de ska användas till annat än systemutveckling.

På Ericsson arbetar uppemot 300 utvecklare agilt. De ut-vecklar bassystem för mobiloperatörer, till exempel för hantering av betalningar och användarkonton.

Kai Petersen är forskare på Ericsson och doktorerar samtidigt på Blekinge tekniska högskola. Han studerar vilka agila principer som bör plockas ihop till ett paket, hur de bör kompletteras, vilka förändringar som krävs i organisationen och vilka effekter agila principer får.

Ett led är djupintervjuer med de inblandade. En svårighet i utvärderingen av agila metoder är enligt Kai Petersen att det är svårt att få fram mätetal för att se vilka effekter agila metoder får.

– Mätetalen är annorlunda för andra metoder, de är inte alltid jämförbara, säger han.

Ett exempel är ledtider. Traditionella vattenfallsprojekt pågår oftast längre eftersom de är större. Ledtiderna blir med automatik längre. Hur ska man då jämföra mätetal för att påvisa en förbättring av effektiviteten?

– Med agila metoder får man fler och mindre produkter, säger Kai Petersen.

Han säger att övergången definitivt är värd besväret.

– Det är svårt att uppfylla marknadens behov med äldre metoder.

Ericsson har också anammat Leanprinciper. Men hamnar inte Lean, med rötter i Toyotas biltillverkning, under det agila paraplyet?

– Med Lean tillkommer till exempel att mäta och kontrollera flödet i arbetet. Agila metoder har inte tekniker för att mäta processflödet.
Du följer väl CS på Twitter? Vi finns på twitter.com/ComputerSweden