Det är ju så med oss Stockholmsfixerade journalister att vi ibland påminns om vår snäva synvinkel.

Men jag framhärdade med Veddesta därför att det också är så att vi trott att vi måste bege oss någon annanstans för att göra vardagsreportage.

Sålunda har tidningen till exempel besökt Skåne, Blekinge, Göteborg, Växjö, Linköping och Uppsala, men aldrig gått runt i Solna Strand eller Upplands Väsby. Det är den omvända lokalpatriotismen.

Själv har jag tänkt att resa både hit och dit. Linköping, Gävle och Fränsta står närmast på programmet. Men jag tar gärna emot tips om andra utflyktsmål. Berätta om adressen, gatan, kvarteret, området. Tipsa om lunchkrogar, företagssamarbete, tradition och framtidsplaner!

Solna eller Sollefteå, Huvudsta eller Hudiksvall, Bromma eller Bromölla, det spelar ingen roll.

Historien om Veddesta på sidorna 20–21 bör kompletteras med en titt på den mycket livaktiga webbplatsen som veteranklubben Alfa driver, vänligt sponsrad av den koncern som blivit slutadressen för nästan all svensk IT-industri: Invia Fujitsus webbplats. Där finns en brokig samling minnen från eran SRA – Stansaab – Datasaab – EIS utifrån ett Veddestaperspektiv.

En helt annan syn får man naturligtvis om man går till Datasaabs vänner på Correnstorg eller den gamla sajten Lysator.

Där är Veddesta lika frånvarande som Linköping är på Veddestabornas sidor! De många sammanslagningarna gjorde ingen glad.

Snarare var det i nederlagsstämning som till exempel mikrodatorutvecklarna på Addo i Malmö fick byta skylt till Facit, och Facit fick finna sig i att slukas av Saab och Datasaab buntas ihop med Stansaab.

Och i Veddesta upplevde många det som att Saabfolket mest bidrog med byråkrati, men det är nog också en smula närsynt. Snarare var det den gigantiska byråkrati som samlades ihop från Facit, Alfaskop och Datasaab under Ericssons hatt.

Den svenska datorhistorien är ett invecklat familjeträd!

I Veddesta hamnade också en outsider. Maskinfabriken Arenco i Vällingby, som gjorde såväl tändsticks- och cigarettmaskiner som luftvärnssystem, hade en bankterminal på gång.

Företaget köptes av Philips som snart vann över Datasaab i kampen om postens kassaterminaler. Och Philips flyttade till Veddesta, men lämnade kvar terminalerna i Vällingby i Digitals ägo. En period fanns alltså två militärsystemtillverkare i Veddesta: Philips och SRA. Nu står det Saab på Philipshuset.

Historien går i cirklar!

Mycket har skrivits om några epoker som Besk och Saabs datorer. Det finns Veddestapionjärer som känner sig bortglömda.

Så till exempel Stig Eriksson som patenterade ett styrdon 1959 och bör stå som styrkulans uppfinnare – tio år innan Doug Engelbart visade sin mus.

Han tycker att de datorer SRT utvecklade under namnet Censor inte fått sin plats i datorhistorien.

Det är helt korrekt, men en orsak kan ju vara att militära stridsledningssystem per definition varit hemliga och sålunda aldrig uppmärksammats.

En följd av den hemlighetskultur som måste ha genomsyrat Veddestafabriken var kanske att man inte heller slog på trumman för de sjukvårdssystemen som byggdes.

Men en del glimtar av historien från Bloodhound till Stril bjuder Stig Eriksson på bland veteranklubbens många sidor.

Där kan man också hitta andra fotnötter till historien. Som att Ericsson startade ett nytt dotterbolag med namnet Datasaab sedan USA stoppat exporten av det flygledningssystem som Standsaab/Datasaab sålt till Moskva. Dotterbolaget kunde fortsätta att leverera reservdelar fram till 1999 från en diskret lokal på Datavägen…

Eller varningsskylten: Förbjudet beträda taket. Tillstånd ges från fall till fall.

Det är sånt dom berättar ute bland bilhandlarna, byggupplagen och IT-företagen.