Computer Sweden har genomfört den första stora granskningen av de svenska myndigheternas licens- och underhållskostnader för mjukvara.

Baserat på siffror vi begärt ut från de tio största myndigheterna i Sverige kan CS beräkna de årliga kostnaderna till en miljard kronor. Det är mer än tio procent av statens totala it-utgifter.

– Det är en orimligt hög nivå. Det visar att den traditionella it-portföljen skapar en kostnadsmassa för ägandet som är klart ofördelaktig, säger Hans Werner, analytiker och vd på Radar Group International.

De tio största myndigheterna står för 60 procent av den summan. Som exempel kan nämnas att Försvarsmaktens snittkostnad de senaste tre åren var 169 miljoner kronor, Försäkringskassans 113 miljoner och Rikspolisstyrelsens 84 miljoner. Utslaget per anställd i statsförvaltningen blir kostnaden 4 700 kronor per år. Bulken av kostnaden bedömer Hans Werner ligger på verksamhetssidan, det vill säga på affärssystem och verksamhetsnära stödsystem.

– Om du har 200–300 applikationer som alla kostar 25 procent årligen av inköpskostnaderna i licens- och underhåll köper du i princip ett nytt affärssystem var fjärde år. Det finns rim och reson i att betala för versionslyft och uppgraderingar, men det finns ingen rim och reson i att betala en löpande kostnad för att du kanske kommer att uppgradera i framtiden, säger Hans Werner.

– Det här fungerar bara så länge det är konstant tillväxt, när it-budgetarna ökar för varje år. Men när budgeten i stället minskar äts den upp av redan tagna investeringar. Det är en omodern ägarmodell.

Han anser att myndigheterna måste ställa tuffare krav på leverantörerna för att få dem att erbjuda alternativa leveransmodeller.

Tecken finns på att så också sker.

– Enligt våra undersökningar är offentliga sektorn exempelvis hittills bättre än den privata på att börja köpa mjukvara som tjänst, säger Hans Werner.

Statskontoret har i flera rapporter konstaterat att myndigheterna i allmänhet har brister i sin licenshantering och regeringens e-delegation pekade i sitt senaste betänkande, som kom i slutet av mars, ut licenshanteringen som ett område där det går att göra betydande effektivitetsvinster.

E-delegationens förslag är att samla licenshanteringen i staten till ett gemensamt verksamhetsstöd hos en myndighet. Det skulle både ge en bättre överblick av kostnaderna och göra det möjligt att optimera statens licensinnehav, exempelvis genom att upphandla licenshanteringen från privata aktörer.