– Ett av mina huvudargument för att Skanova bör skiljas från Telia och vara i statlig regi är att företaget kan säljas i ett andra eller tredje led. Regeringen har varit tydlig med att de planerar att fortsätta utförsäljningen av statliga bolag och om Telia säljs, vem ska då kontrollera det svenska kopparnätet, frågar sig Désirée Liljevall.

Med en viss självkritik påpekar hon att Socialdemokraterna borde ha tagit detta steg redan när Telia såldes ut. Då det inte gjordes vid tillfället planerar partiet att tillsätta en utredning kring möjligheterna till en strukturell separation, förutsatt att rödgröna vinner valet.

Moderaterna påstående om att bildandet av ett statligt bolag skulle innebära att man riskerar skattebetalarnas pengar och samtidigt omöjliggör andra it-investeringar inom exempelvis skola och vård, avvisar Désirée Liljevall bestämt.

– Nej, det finns absolut inte någon grund i det påståendet.

Att Moderaterna och Socialdemokraterna står så pass långt ifrån varandra i frågan om Skanova beror på att partierna har helt olika syn på digital infrastruktur som sådant, menar hon.


Om Telia säljs, vem ska då kontrollera det svenska kopparnätet, frågar sig Désirée Liljevall, it-talesman för Socialdemokraterna.


– Till skillnad från Moderaterna tycker jag att den digitala infrastrukturen ska jämställas annan infrastruktur. Man kan inte klippa det och låta det vara helt utanför staten.

Var linjen går mellan vad av den digitala infrastrukturen som borde skötas av staten och vad som kan vara privatägt är svårt att säga, men en grundregel är att tillgängligheten bör vara lika för alla oavsett var man bor i landet. Socialdemokraterna vill se en öppen infrastruktur som gör det möjligt för flera aktörer att konkurrera med att erbjuda de bästa tjänsterna. När marknaden sviktar ska staten kunna gå in och hjälpa till, påpekar Désirée Liljevall och illustrerar problemet genom att berätta om den dåliga mobiltäckningen som norra Öland, nära hennes hemstad Kalmar, led av i somras.

Vilka skulle du säga är de främsta skiljelinjerna mellan blocken om man ser till it-politiken?

– Det jag och de rödgröna pratar mycket om, men inte alliansen, är den digitala klyftan. Och då menar jag inte särskilt för skolan utan generellt sett. Enligt de senaste siffrorna står 1,7 miljoner svenskar över 16 år står utanför it-samhället, det är inte okej. Jag vill verkligen utplåna klyftan och då måste initiativet och pengarna komma från samhället. Alliansen har inte heller samma ambition kring bredbandsutbyggnaden.

Om hennes eget parti segrar vid valet vill Désiree Liljevall tillsätta en it-minister. Ifall hon själv får styra it-Sverige i framtiden är orättvisorna och klyftan i skolan det hon vill åtgärda först.

– Som det är idag är exempelvis tillgången till digitala hjälpmedel sämre i kommunala skolor. Jag vill istället att alla skolelever ska ha samma möjlighet att använda allt fantastiskt som internet innebär.