I april 2004 blev det olagligt att skicka obeställd e-postreklam till mottagare som inte gett sitt medgivande till det. Fram till och med 2007 rasade anmälningarna in till Konsumentverket. På fyra år tog verket emot uppåt 80 000 anmälningar. Nu är nivåerna betydligt lägre – sedan 2008 har de stabiliserats runt 3 000 anmälningar om året.

Magnus Karpe, jurist på Konsumentverket, pekar på flera faktorer bakom minskningen.

– Den stora uppmärksamheten kring den nya lagen gjorde att många anmälde i början. Dessutom skickades en del spam ut aningslöst – företagen har blivit mer medvetna om vilka regleringar som finns nu, säger han.

– Under något av åren i början hade vi också problem med automatgenerering av anmälningar – de kom in utan innehåll och utan anmälare.

Det är inte någon stor del av anmälningarna som verkligen leder till en tillsynsåtgärd, bara runt en procent under det senaste året.

Orsaken är att en stor del av anmälningarna gäller utländsk skräppost som Konsumentverket har svårt att komma åt.

– Anmälningarna gäller all spam, men vi lägger ju vår kraft på den som går från svenska företag till svenskar. Vi har en begränsad räckvidd och våra resurser hjälper inte mot ryska maffian, säger Magnus Karpe.

Inom kort får dock Konsumentverket lite starkare muskler.

– Nya EU-regler ger oss möjlighet att samarbeta så att vi kan komma åt spammande företag även i våra systerländer.
I nästan alla fall räcker det med att Konsumentverket påpekar för ett företag att det brutit mot spamlagen så rättar det sig. Men ärendena kan drivas vidare till Marknadsdomstolen.

Hittills har det dock inget fall gått så långt, enligt Magnus Karpe.

– Företagen har rättat sig i ett tidigare skede. Vi strävar av samhällsekonomiska skäl efter tidiga rättelser från företagens sida, säger han.