Efter att ha dragit frågan i långbänk i mer än ett år beslutade regeringen idag att gå vidare med att införa EU:s superkontroversiella datalagringsdirektiv i svensk lagstiftning. Regeringen lämnar över sitt förslag till lagrådet och planen är att lagändringarna ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år.

– Regeringen föreslår att operatörerna ska bli skyldiga att lagra trafikdata i sex månader. Det är kortast möjliga lagringstid som EU-direktivet medger, sade justitieminister Beatrice Ask under en presskonferens nu på förmiddagen.

Hon pekade på att flertalet andra EU-länder beslutat om betydligt längre lagringstid, exempelvis Irland och Italien som både lagstiftat om att operatörerna måste lagra trafikdata i två år.

Kostnaden för att lagra trafikuppgifterna får operatörerna stå för. Regeringen uppskattar själv kostnaden till 200 miljoner kronor per år, medan branschorganisationen IT&Telekomföretagen tror att det snarare kommer att handla 750 miljoner kronor årligen.

Operatörerna ska dock kompenseras med avgifter som polisen får betala varje gång de begär ut uppgifter.

– Polisen får betala för de uppgifter man begär ut. Det är inte gratis. Det gör att man får en restriktiv användning, sade Beatrice Ask.

På en punkt går dock regeringen längre än datalagringsdirektivet. I lagrådsremissen sägs att trafikdata ska lagras även från uppringda telefonsamtal där den mottagande telefonen inte svarar.

Mest intressant på presskonferensen var att justitieministern även avslöjade detaljer från en kommande lagrådsremiss som regeringen ska lägga fram om några veckor utifrån den så kallade polismetodutredningen.

Där kommer regeringen enligt justitieministern att föreslå att polisen ska få möjligheter att begära ut abonnemangsuppgifter – exempelvis vem som ligger bakom en ip-adress – från operatörer även vid misstankar om enklare brott bara ger böter. I dag krävs det i praktiken att ett brott kan leda till fängelse för att polisen ska få begära ut personuppgifter från internetleverantörerna.

– Det kan gälla exempelvis grooming där vi behöver ha möjlighet att åtminstone se vem som ligger bakom en ip-adress, sade Beatrice Ask.

Justitieministern pekade även ut förtalsbrott som ett exempel där polisen ska kunna begära ut abonnemanguppgifter från operatöerna även om brottet bara leder till bötespåföljd. Men under presskonferensen gav Beatrice Ask inga entydiga besked om denna nya möjlighet att begära ut abonnemangsdata även ska omfatta fildelningsbrott.

– Det är inte klart än. Innan regeringen har fattat ett beslut så är det ju inte klart, sade justitieministerns pressekreterare Martin Valfridsson efter presskonferensen.