Här är Sveriges 50 mäktigaste it-kvinnor - hela listan

Efter tio år bakom kulisserna i Centerpartiets toppskikt tog ”Maud Olofssons högra hand” Anna-Karin Hatt i oktober steget ut i offentligheten som ny it- och regionminister. Drygt två månader senare är hon mitt uppe i arbetet med att staka ut it-politiken för mandatperioden. Målet är att skapa ”den mest framgångsrika digitala ekonomin i världen” och verktyget är det hon kallar en digital agenda för Sverige.

– Det ska inte bara vara regeringens digitala agenda. Merparten av det jobb som ska göras ska göras av någon annan än regeringen. Bredband byggs på marknadens villkor, det är företag som utvecklar användarvänliga tjänster, och så vidare, säger Anna-Karin Hatt när CS träffar henne i tjänsterummet på Näringsdepartementet.

Anna-Karin Hatt har redan hunnit presentera sig för it-folket. Hennes första framträdanden har mottagits väl, men hon har också fått press på sig. Telekomsektorn har gått ut hårt med krav på förbättringar, med stora ord. Telenor har talat om att lämna landet om inte spelreglerna förtydligas och nyligen hävdade Com Hem att PTS kommande spektrumauktion bryter mot de mänskliga rättigheterna.

– Man kan ibland undra om alla ordval är jättelämpliga, men det man ska ha respekt för är att det handlar om mycket stora investeringar, som vi också vill ska ske. Då ska vi bidra så långt vi kan från politiken för att kunna ge stabila spelregler.

Mycket av kritiken handlar fortfarande om att viktiga beslut dras i rättsliga långbänkar, trots att processtiderna krympt.

– Det är ständigt en avvägning – det ska inte ta onödigt lång tid, men å andra sidan ska vi kunna garantera rättssäkerheten för den som faktiskt vill få sin sak prövad. En reflektion jag kan göra är att det i Sverige finns en ganska hög benägenhet att överklaga beslut. Det har man rätt att göra, men samtidigt innebär det att man väljer att gå in i ett förfarande där det faktiskt kommer att ta tid. De flesta beslut förefaller att överklagas till sista instans.

Anna-Karin Hatt har också fått mothugg efter skarpa uttalanden om journalsystemen i vården – ett område som hon tycker utvecklas på tok för långsamt. Det fick landstingsdirektörerna att gå i taket.

– Jag är en uppfordrande person och det tänker jag fortsätta vara. Jag har inget intresse av att peka finger eller säga att någon inte gör vad den ska, men däremot så är jag obrottsligt lojal när jag ser ett samhällsproblem som vi faktiskt har möjlighet att göra något åt.

Vilket är anledningen till att just vård-it dominerat it-ministerns första månader vid makten.

– Det är ett område där det är väldigt lätt att se att modern teknik kan höja livskvaliteten för människor. Jag träffade så sent som i förra veckan alla landstings-it-chefer och diskuterade detta, och de håller med – det vi har gjort är bra men det finns oändliga möjligheter och vi skulle kunna höja tempot.

Hennes roll som it-minister är egentligen tvådelad. I vissa frågor, som e-förvaltning och it-infrastruktur, har hon totalansvar och är den som lägger förslag på regeringens bord. I andra, som it i vården och it i skolan, ligger huvudansvaret fortfarande på respektive departementschef. Det vill säga socialminister Göran Hägglund och utbildningsminister Jan Björklund. Där har Anna-Karin Hatt snarare rollen som pådrivare.

Hur driver du på en sådan som Jan Björklund, som varit tydlig med att hålla it-frågorna på armlängds avstånd?

– När jag var statssekreterare jobbade jag som Mauds högra hand och satt med i alla partiledaröverläggningar, så jag känner ju Jan väldigt väl. Och jag har respekt för att Jan har haft oändligt mycket att göra med att bara få ordning på det svenska skolsystemet. Det han har en poäng i är att om det ska hända något inom it i skolan så är det i slutändan kommunala skolor eller kommunalt finansierade skolor som faktiskt måste göra jobbet.

– Sedan är det min uppfattning att regeringen har en viktig roll att spela när det handlar om att erbjuda mötesplatser och samla folk bakom en gemensam målbild. Där har vi kommit längre när det gäller it i vården. Vi behöver komma en bra bit till när det gäller it i skolan också.

Att få in it och teknik på ett naturligt sätt i skolundervisningen ser hon inte bara som ett sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft, utan också som viktigt för att få fler tjejer intresserade av it. Mansdominansen i it-sektorn är fortfarande påtaglig. Men ska den balansen bli bättre krävs också att branschen tar sitt ansvar och lyfter fram kvinnliga förebilder.

– Det finns mätningar som pekar på att det bara är tio procent av ledningarna i it- och telekomföretagen som är kvinnor. I styrelserna är det 20 procent, dubbelt så mycket, visst, men det är fortfarande pinsamt lite. Det är oändligt viktigt att företagen själva faktiskt anstränger sig. Det hjälper inte att säga att företaget som helhet har 40 eller 50 procent kvinnor.

Det krävs också att branschen försöker förändra attityden till it som arbete, anser Anna-Karin Hatt.

– Jag har sagt att jag inte vill fokusera på tekniken som sådan utan på hur vi kan sätta tekniken i människors tjänst. Gör vi det kan man också visa att it-jobb inte bara handlar om att knacka kod och dricka joltcola på nätterna. Där har branschen ett stort ansvar och en stor möjlighet att faktiskt välja vilka bilder man sätter och vilka man appelerar till med de bilderna.