Regeringen presenterade ett lagförslag i en proposition i december där kostnaderna för trafikdatalagringen vältras över på operatörerna.

Regeringens uppskattning är att kostnaderna uppgår till 200 miljoner kronor.

Det är naturligtvis svårt att beräkna exakt, eftersom regelverket i sin helhet inte ännu är på plats. Beräkningar från operatörsbranschen visar att kostnaderna för anpassningar till lagen uppgår till 1,1 miljarder. Det främjar inte utvecklingen av internet och informationsteknik i Sverige.

Godkänns regeringens förslag införs krav på svenska operatörer som går utöver EU-reglerna. De måste lagra fler slags trafikuppgifter. Förslaget innebär också att operatörsföretagen snabbt ska börja leverera den information som polisen vill ha.

Det innebär förmodligen kostnader för jourpersonal och beredskap dygnet runt.

I Finland, Frankrike och Tjeckien tar staten ett större ansvar för de privata företagens kostnader. Storbritannien ger full kostnadstäckning. Det är högst rimligt.

Kostnaderna för rättssamhället ska vara synliga så att väljare och riksdag får möjlighet att välja de lämpligaste åtgärderna för brottsbekämpning. När kostnaderna skyfflas över på privata aktörer minskar möjligheterna till genomlysning och ansvarsutkrävande – en av statens kärnuppgifter.

Förslaget med svenska särregler går även stick i stäv mot regeringens regelförenklingsarbete. Jourtider och lagring av fler trafikuppgifter innebär att svenska operatörers konkurrenskraft försämras.

Deras konkurrenter i flera andra EU-länder behöver inte anpassa sig till andra regler än dem i direktivet. De svenska operatörna riskerar också att behöva betala extra mycket för utrustning som måste anpassas för de svenska särkraven.

Särskilt hårt drabbas små operatörer som riskerar att slås ut. Samtidigt höjs tröskeln för företag som vill etablera sig på den svenska marknaden. Det är illavarslande i ett konkurrensperspektiv och är extra olyckligt eftersom EU-direktivet ses över, vilket kan innebära förändringar i vad som ska och inte ska lagras.

Den ansvariga myndigheten Post- och telestyrelsen har påpekat att reglerna på viktiga punkter blir olika i EU-länderna. Sverige bidrar med egna särregler som fragmentiserar den europeiska marknaden.

Tidigare drev regeringen en tydlig politik för att utveckla den europeiska inre marknaden för tjänster och infrastruktur för elektronisk kommunikation.

Det ligger i Sveriges intresse, både för användare och för svenska företag, att regeringen återgår till den linjen.

Det här är ett av flera förslag där staten tvingar operatörerna att anpassa sig. Sedan tar regeringen en springnota. Det är inte en ansvarsfull politik.

Fredrik Sand it-expert, Stockholms Handelskammare