Förra veckans CS-artiklar om hur kommuner låser skoldatorer och centraliserar styrningen har väckt stor uppmärksamhet. Många skolledare är upprörda över datorer som blir nästintill obrukbara. Men det finns också undantag där skolor och kommuner valt öppnare datorer.

I Täby kommun har elever och lärare fått varsin dator med 3g-kort. Telenor har byggt en surfzon i skolan och när användarna befinner sig utanför skolan surfar de på 3g-nätet. Datorerna är helt öppna.

– Vi har inget intresse av att äga infrastruktur eller låta en driftavdelning ratta runt strukturen, säger Leif Eriksson, cio på Täby kommun.


CS 4/2 -11.

Användarna lagrar information och kör så många program som möjligt i molnet. Plattformen är upp till skolan att bestämma, och kommunen räknar med att eleverna till stor del klarar att hantera datorerna själva. Slutar datorn fungera lämnar eleven in den på biblioteket och hämtar ut en ny, tom dator. Eftersom allt finns lagrat i molnet spelar hårdvaran ingen roll, enligt Leif Eriksson.

– Vi har räknat på noll i supportkostnader för våra datorer. Skulle datorn låsa sig eller inte funka så kan eleven trycka ner tre tangenter och helt plötsligt är datorn som den var när eleven fick den.

Kommunens it-avdelning ser sig numera som en tjänsteleverantör i stället för som tidigare system- och hårdvaruleverantör, enligt Leif Eriksson.

– Vi på it-avdelningen har inte en chans att hänga med i skolans utveckling. Om vi lägger hinder får vi en situation där lärarna blir jättemissnöjda med att inte få göra det de tror på. Vi ska i stället stötta och se till att det finns resurser för att fånga bra idéer.


Ska inte kosta pengar. I Täby kommun är det biblioteket som hanterar utlämningen av datorerna. Kommunens cio Leif Eriksson sätter tilltro till att eleverna klarar av att sköta många datorproblem själva. "Vi har räknat på noll i supportkostnad för våra datorer", säger han.

Umeå kommun har haft skoldatorer sedan 2007. Datorerna är öppna och ansvaret regleras i ett kontrakt. Den som vill använda ett program för enskilt bruk får stå för det själv och till exempel betala en eventuell licens. Samtidigt tillhandahålls gemensamma program till alla.

– När lärarna först fick datorerna var de låsta. Men efter en termin var vi överens med it-teknikerna om att det inte var hållbart att lämna in datorn för att installera en plugin, säger Johan Wahlström, utvecklingsledare i Umeå.

Han tycker att det är positivt att lösningen ger möjlighet att till exempel kontrollera nättrafiken samtidigt som användaren har frihet att installera vad de vill.

– Att paketera och förutse allting är inte en hållbar lösning. Vår it-avdelning ser det som nödvändigt att anpassa sig efter skolans behov. Kan de inte stödja skolan kanske vi väljer en annan leverantör.