Adressen är pampig, men entrén på Norrmalmstorg i Stockholm är modest. Högst upp huserar Lynx, som driver Sveriges största hedgefond. Den utsågs till 2010 års bästa och riktar sig till större investerare. Den som vid starten 2000 investerade en miljon kronor i fonden har i dag ett värde på 4,8 miljoner.

– Den som investerade en miljon på Stockholmsbörsen 2000 har en miljon även i dag, säger Svante Bergström.

Med ett totalt värde på över 20 miljarder kronor är Lynx Sveriges största hedgefond. Precis som för alla hedgefonder sker handeln med värdepapper i form av derivat, det vill säga värdepapper vars värde bestäms av framtida transaktioner för till exempel aktier eller råvaror.

Svante Bergström har varit vd ända sedan starten, men trots att han är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm är han ett udda inslag. Här är det systematiskt tänkande ingenjörer som är i majoritet bland de 30 anställda.

– Jag ligger långt efter när det gäller matematik. Min roll är mest att se till att vi har bra människor inne och att ha kontakt med kunderna, säger Svante Bergström.

Lynx kunder är till 90 procent utländska: stora investerare, både privatpersoner och institutioner, bland annat pensionfonden i en amerikansk delstat. Framgången för fonden bygger på kvantitativ analys. Enkelt uttryckt gäller det att hitta mönster i historiska prisserier för värdepapper och uppskatta sannolikheten för att mönstren upprepas, helt eller delvis. Allt sker med komplexa modeller, som ger instruktioner till att köpa eller sälja derivat. Från kontoret på Norrmalmstorg är fonden aktiv på 65 olika marknader.

– För att ha en åsikt om 65 marknader behövs minst 100 analytiker. Hos oss är det i stället modellerna som står för åsikterna, om man kan uttrycka det så. Allt vi gör är baserat på statistiska modeller. Vi har inga åsikter.

Alla hedgefonder använder sig av modeller, men i Sverige är Lynx den enda som baseras enbart på modeller. Även om fonden är störst i Sverige finns det liknande fonder utomlands som är fem gånger så stora mätt i värdet på kapitalet som förvaltas.

Kärnan i verksamheten är alltså modellerna. I dag är de 27 stycken. Från början var det ett tiotal och under årens lopp har en del skrotats. Andra har tillkommit.

– Vi har skapat fler nya som har överlevt, än vad vi har skrotat, säger Svante Bergström.

Målet är att ta fram nya modeller som kompletterar de existerande. Nästan all modellutveckling sker i programmet Matlab. Totalt har Lynx tolv personer som arbetar med modellutveckling. När data från de 65 marknaderna behandlas i modellerna produceras konkreta rekommendationer: köp eller sälj.

För att rekommendationerna ska exekveras krävs ytterligare system. De utvecklas också av Lynx. I en ren Microsoftmiljö.

Dessutom behövs system som optimerar risk, det vill säga bestämmer hur stora kvantiteterna ska vara på modellernas rekommendationer.

Totalt skapar modellerna omkring 100 rekommendationer per dygn. Lynx har totalt fem handlare som bemannar tradingrummet dygnet runt. Handeln sker i realtid direkt i börserna på de 65 marknaderna.

– När vädret är vackert behövs inga manuella moment. Modellerna sköter handeln.

Det är inte svårt att få tag på rätt personer. När Lynx nyligen sökte en ingenjör eller matematiker med doktorsexamen strömmade det in 100 ansökningar.

Lynx kan till och med konkurrera med akademiska institutioner om så kallade ”kvantar”, det vill säga matematiker som är inriktade på kvantitativ analys.

– Hos oss kan rätt person ägna två till tre år på att utveckla en modell. På banker krävs resultat på betydligt kortare tid.