Man behöver inte surfa till många av de svenska 24-timmarstjänsterna för att dra slutsatsen att det finns mycket att göra innan vi kan anses vara föredöme för övriga länder i Europa - som den biträdande finansministern Gunnar Lund redan tycker att vi är!

Jag har kontakt med personer på myndigheter, till exempel tack vare konsultprojekt, och vet vilka stora satsningar som just nu görs på offentliga e-tjänster.

Det som oroar mig som användbarhetsexpert är att myndigheter tenderar att lägga all fokus på de tekniska utmaningarna, som att koppla ihop olika myndigheters system - och faller på mållinjen när de inte satsar på att gränssnittet som medborgarna ska använda blir enkelt och användbart!

Det är gränssnittet som avgör om medborgaren väljer internet i stället för telefon eller besök, och därmed också om satsningen spar de utlovade summorna.

Nästa vecka ska jag träffa en person på en myndighet som häromveckan lanserade en ny 24- timmars e-tjänst. Jag upptäckte tjänsten och fann ett gränssnitt där man hade gjort de flesta tänkbara "användbarhetsgrodorna", och för mig var det tydligt att många av de tänkta användarna inte skulle börja använda tjänsten i nuvarande skick.

Tyvärr träffar jag den här myndigheten många veckor för sent.

Det är dyrt att göra ändringar när tjänsten redan är klar, och det är begränsat vilka ändringar man kan göra så här sent.

Är det okunskap hos beställarna som gör att det släpps många misslyckade e-tjänster? Hur kan man bredda kompetensen hos beställarna? Det kanske inte bara är vi som arbetar med användbarhet som tycker att vi arbetar inom ett område som behöver uppmärksammas mer för att e-tjänster ska lyckas.

Kanske behöver även andra viktiga områden, som säkerhet eller tillgänglighet för funktionshindrade, mer uppmärksamhet?
Det här tycker jag är viktiga frågor för den nybildade 24-timmarsdelegationen.

Jag ser med spänning fram emot att följa 24-timmarsdelegationens arbete, och utvecklingen av svenska offentliga e-tjänster.

Kaisa Solman
användbarhetsexpert, Usability Partners