Konstitutionsutskottet vill att man ska kunna rösta digitalt i framtiden. Nu vill utskottet att regeringen ska starta en utredning om saken.

– Vi har sett att det finns en hel del problem med dagens system. I vissa fall har röstsedlar försvunnit, valförättare är inte tillräckligt utbildade och vallokalerna inte alltid bra utformade. Jag tror att ett elektroniskt röstsystem skulle kunna lösa många av de problemen, säger Peter Eriksson, MP, ordförande i Konsitutionsutskottet.

Initiativet kommer i samband med debaclet vid höstens val. Slarv med rösthanteringen vid det ordinarie valet gjorde att valprövningsnämnden underkände regionvalet i Västra Götaland och kommunvalet i Örebros nordöstra valdistrikt. På söndagen genomfördes omvalen och resultatet blev ett demokratiskt nederlag. I Örebrokretsen landar det prelimenära valdeltagandet på knappt 63 procent och i Västra Götaland på 43 procent. Valdeltagandet i det senare är det näst lägsta någonsin i Sverige.

Peter Eriksson hoppas elektronisk röstning ska minska risken för liknande situationer i framtiden, men att rösta hemifrån med hjälp av internet ser han ingen möjlighet till.

– Själva meningen är att öka säkerheten i valsystemet, men med röstning över internet skulle möjligheten öppnas att det står nån och tittar dig över axeln när du röstar eller att du kanske tvingas rösta på ett visst sätt under tvång, säger han.

Med andra ord kommer den elektroniska röstning med stor sannolikhet innebära pekskärmar och knappar i vallokalen, så man kommer ändå behöva gå till den för att rösta.

– Det handlar om valhemligheten. Det är svårt att hantera den om folk skulle kunna rösta hemifrån, säger Pter Eriksson.

Om allt vill sig väl kommer troligtvis valet 2014 bli det första valet med ett elektroniskt röstsystem, men då bara på prov för att sedan införas fullt ut 2018.

Ser du några risker med ett elektroniskt röstsystem?

– Det kan ju finnas sätt att programmera som ger felaktiga resultat, men det borde gå att hitta system som löser det, säger Peter Eriksson.

Fakta

Det är inte bara rösthanteringsproblem som får en lösning med elektronisk röstning. Andra problem i valsystemet som kan åtgärdas enkelt. Här är ett par exempel på kommande icke-problem.

Tryck- och distributionsproblemet: Staten står för kostnaderna att trycka och distribuera valsedlar, men endast om partiet har fått 1 procent eller mer i något av de två senaste riksdagsvalen. I landstings- och kommunfullmäktigevalen måste partiet redan ha mandat eller måste få mandat i det aktuella valet. Det här missgynnar småpartier då de själva måste stå för kostnaden att trycka upp och distribuera sina valsedlar.

Stavfelsproblemet: Kommer ofta samband med det föregående. Även om det inte finns tryckta valsedlar för det parti man vill rösta på går det ändå att rösta som på partiet om man använder en blankröstsedel och skriver partibeteckningen för hand. Problemet är att valsystemet är rejält känslig för stavfel och även användandet av versaler och gemenser. Kalle Anka partiet, Kalle Ankapartiet och Kalle Anka-partiet behandlas i rösträkningen som tre olika partier. I det här exemplet har alltså Kalle Anka-partiet bara fått en röst trots att tre röster var avsedda för samma parti.