Av
Långt in på 1980-talet betraktades Unix med misstänksamhet. Men efter fyrtio år dominerar det post-pc-världen.
”När kommer genombrottet för Unix?” var en återkommande rubrik i datortidningar på 1980-talet. Ibland var svaret ”i år”, ibland ”nästa år”.
När jag började på Computer Sweden fick jag gå på kurs i Unix tillsammans med systemadministratörer som skulle bekanta sig med nymodigheten.
De var skeptiska.
Men när kursledaren demonstrerade pipelining såg jag hur systemadministratörerna fick något nördigt i ögonen.
Det där var tydligen något nytt.
Man kunde instruera datorn att ta resultatet av en operation och använda som indata i en annan operation.
Det är bara ett exempel på den inbyggda flexibiliteten i Unix. Unix är gjort för programutvecklare – en väl vald kombination av verktyg som passar ihop. Det har visat sig svårt att konstruera ett modernare operativsystem utan att snegla på Unix.
Men det såg krisartat ut i början av 1990-talet.
Att köra Unix på persondatorer gick med god vilja. Microsoft hade 1980 en variant av Unix vid namn Xenix. Apple hade en variant av Unix för Mac, kallad A/Ux (som ingen använde). Och när Steve Jobs blev kickad från Apple och startade eget baserade han sitt operativsystem Nextstep på Unix.
Men den första användbara versionen av Windows, version 3.0, och klient/server-teknik tog loven av intresset för Unix för företag och myndigheter.
Det var 1991, och hela it-världen var ockuperad av Windows och Windows NT.
Hela?
Nej, i en liten finsk stad satt en enveten student vid namn Linus Torvalds och retade sig på licensavgiften för Minix, en Unixvariant för studenter med persondatorer.
Minix tog bort avgiften, men då var det för sent. Linux hade spritt sig som en löpeld. Företag som IBM och HP erbjöd gärna Linux som alternativ till Windows. Och Linux är alltså en funktionellt likvärdig variant av Unix.
Steve Jobs kom tillbaka till Apple och gjorde om Nextstep till Mac OS X.
Googles Android bygger på Linux.
Klassiska versioner av Unix, som Solaris, har tappat mark i tio år, men det var länge sedan som det enda alternativet var Windows. Och Windows har svårt att få fotfäste i det som kallas för post-pc – mobiltelefoner, pekplattor.
Så jag tror att genombrottet har kommit. Och någon efterträdare till Unix finns inte på horisonten.
”När kommer genombrottet för Unix?” var en återkommande rubrik i datortidningar på 1980-talet. Ibland var svaret ”i år”, ibland ”nästa år”.
När jag började på Computer Sweden fick jag gå på kurs i Unix tillsammans med systemadministratörer som skulle bekanta sig med nymodigheten.
De var skeptiska.
Men när kursledaren demonstrerade pipelining såg jag hur systemadministratörerna fick något nördigt i ögonen.
Det där var tydligen något nytt.
Man kunde instruera datorn att ta resultatet av en operation och använda som indata i en annan operation.
Det är bara ett exempel på den inbyggda flexibiliteten i Unix. Unix är gjort för programutvecklare – en väl vald kombination av verktyg som passar ihop. Det har visat sig svårt att konstruera ett modernare operativsystem utan att snegla på Unix.
Men det såg krisartat ut i början av 1990-talet.
Att köra Unix på persondatorer gick med god vilja. Microsoft hade 1980 en variant av Unix vid namn Xenix. Apple hade en variant av Unix för Mac, kallad A/Ux (som ingen använde). Och när Steve Jobs blev kickad från Apple och startade eget baserade han sitt operativsystem Nextstep på Unix.
Men den första användbara versionen av Windows, version 3.0, och klient/server-teknik tog loven av intresset för Unix för företag och myndigheter.
Det var 1991, och hela it-världen var ockuperad av Windows och Windows NT.
Hela?
Nej, i en liten finsk stad satt en enveten student vid namn Linus Torvalds och retade sig på licensavgiften för Minix, en Unixvariant för studenter med persondatorer.
Minix tog bort avgiften, men då var det för sent. Linux hade spritt sig som en löpeld. Företag som IBM och HP erbjöd gärna Linux som alternativ till Windows. Och Linux är alltså en funktionellt likvärdig variant av Unix.
Steve Jobs kom tillbaka till Apple och gjorde om Nextstep till Mac OS X.
Googles Android bygger på Linux.
Klassiska versioner av Unix, som Solaris, har tappat mark i tio år, men det var länge sedan som det enda alternativet var Windows. Och Windows har svårt att få fotfäste i det som kallas för post-pc – mobiltelefoner, pekplattor.
Så jag tror att genombrottet har kommit. Och någon efterträdare till Unix finns inte på horisonten.
