Fakta

Det här är FRA-lagen

 • Från den 1 december 2009 får Försvarets Radioanstalt, FRA, spana i den trådburna internet- och telefontrafiken som passerar Sveriges gräns.

• Signalspaningen får bara handla om utländska förhållanden och måste beröra till exempel yttre militära hot, massförstörelsevapen, allvarliga hot mot samhällets infrastruktur eller underrättelseverksamhet mot svenska intressen.

• Endast regeringen, regeringskansliet eller Försvarsmakten beställa signalspaning från FRA.

• Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är kontrollmyndighet med ansvar att granska den signalspaning som FRA gör.

• Som privatperson är det till Siun du vänder dig för att få veta om dina meddelanden varit föremål för signalspaning.

Stormen kring FRA-lagen har sedan länge lagt sig – men långt från alla är nöjda med hur lagen fungerar.

Nu har FRA, Säpo och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, fått nog och vill riva upp delar av det gamla beslutet. Det framgår av en skrivelse till regeringen. Anledningen ska vara att Sverige inte längre är tillräckligt bra på att bedöma terrorhot från andra länder.

Den kontroversiella FRA-lagen, som infördes den 1 december 2009, innebär att Säpo inte längre får be om riktad signalspaning av Försvarets radioanstalt – inte ens önskemål får de komma med. Men detta vill Säpo ändra på.

– Jag har i dag pratat med min kollega på justitiedepartementet som också fått samma skrivelse. Vi har inte hunnit sätta oss ned och se om vi behöver vidta några åtgärder, säger Anna Asp, departementssekreterare på Försvarsdepartementet.

När det begav sig, under 2008, var debatten runt FRA-lagen hätsk. Många ansåg att lagen skulle leda till massavlyssning och kartläggning. Nu visar det sig att Säpo har tröttnat på lagen. Myndigheten anser att sättet den är utformad på har försämrat Sveriges möjligheter att kartlägga terrorism.

”Utan inriktning från Säkerhetspolisen, eller dialog med Säkerhetspolisen, får Försvarets radioanstalt inte kunskap om eller invisning till potentiella eller faktiska hot som framkommer genom annat underrättelsearbete”, står det i skrivelsen, som är undertecknad av Säpos chef Anders Danielsson, Musts chef Stefan Kristiansson och Försvarets radioanstalts chef Ingvar Åkesson.

Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten ska enligt ett uppdrag från 2005 samverka i frågor som rör hotet från terrorism. Arbetsgruppen kallas för NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömningar.

Enligt skrivelsen behövs samtidigt även en harmoniering av regler som rör sekretess och personuppgifter för att underlätta för samarbetet inom NCT.