Det är inget fel på namn som Skype och Spotify, men de visar en sak: det blir svårare att hitta på bra namn.

Har du startat företag? Du kanske vill ha en com-domän. Då måste du välja ett namn som du är ensam om i hela världen.

Visst, du kan sätta dig och spåna med kompisarna. Men det kan bli svårare än du trott. Fällorna är flera.

Är namnet ledigt? Betyder namnet böldpest på swahili eller något snuskigt på japanska?

Även om namnet inte direkt betyder något så kanske det ändå låter fel. Det finns skäl till varför ingen svensk heter Slimp eller Flafs i efternamn. Även varumärken kan misspassa.

In kommer Skriptor.

Skriptor är ett företag med decenniers erfarenhet av att hjälpa kunder med varumärken.

Telia är nog den mest kända namngivningen. Statliga Televerket ville ha ett sexigare namn, och anlitade Skriptor.

I ett häfte från Skriptor kan man läsa hur företaget bollade med förslag på Tel som Telestra, Telikon och Telum. Att tel- ingick i alla förslagen skulle förstås föra tanken till telefoni, men annars kunde orden betyda vad som helst. Att Telia är klassisk grekiska för ett slags bord vet bara professorer. Namnet valdes för att det var lätt att säga och fungerade på många språk.

Anoto – företaget med den intelligenta pennan – är också namngivet av Skriptor.

När gymkedjan Nautilus bytte namn till Actic – stavas så – var det också Skriptor. (Träningsmaskinerna heter fortfarande Nautilus.)

En storkund till Skriptor är läkemedelsindustrin. Varje ny medicin måste ha ett kort och tydligt namn som inte kan förväxlas.

– Det finns trender i företagsnamn, berättar Kristina Björnerstedt, namngivningskonsult på Skriptor. Hon berättar att namnet Telia kom till samtidigt med ett antal andra företagsnamn på -ia, som Trevia, Lernia och Poolia.

– Numera verkar det populärt med namn som slutar på -ify.

Ett företag som delvis konkurrerar med Skriptor heter Markify, och så har vi förstås Spotify – som inte har fått namnet från Skriptor. Summify i Seattle samlar nyheter från sociala nätverk.

Trebokstavsförkortningar som IBM har blivit ovanliga, liksom namn med stavelseförkortningar som sys- och compu-. Fantasinamn som påminner om latin eller grekiska genom att de slutar på -ia, -ium eller -um har varit populära i ett par decennier.

Avsiktligt fula namn som Acne och Yahoo har troligen grundarna hittat på – inga konsulter skulle föreslå sådana namn.

Apple valde avsiktligt ett namn som förde tankarna långt från datorer och teknik.

Skriptor grundades långt innan registrering av domäner på internet var ett problem, men det var ett it-företag från start.

Benny Brodda och Hans Karlgren var grundarna.

Benny Brodda blev senare professor i språkvetenskap.

Hans Karlgren var, förutom språkvetare, bland annat riksdagsstenograf.

Det var främst Benny Brodda som utvecklade datorprogrammet som blev Skriptors entré i varumärkenas värld.

– Han utvecklade det på datorsystemet Trask på KTH, som han fick låna på nätterna, berättar Olof Lindquist, namngivningskonsult och delägare i Skriptor.

Sedan körde de systemet på en PDP-11, en klassisk minidator från Digital.

Och vad gjorde Broddas datorprogram?

Det hjälpte tjänstemännen på Patent- och registreringsverket att se ifall ett varumärke var förväxlingsbart.

Exempel: Du får inte registrera in Coca-Cola som namn på en läsk. Du får inte heller registrera in Koka-Kola. Så långt är det lätt att kolla, även om man måste slå i ett manuellt kortregister. Men ifall någon vill kalla en läsk för Toca-Tola?

Skriptors första program jämförde förslag till varumärken och hittade ljudlikheter. Det var fortfarande tjänstemännen som bestämde var gränsen gick, men programmet sparade mycket tid.

Hans Karlgren tog initiativet till nästa steg: Kan vi inte hjälpa kunderna att hitta på varumärken?

I stället för att bara säga nej åt förslag skulle Skriptor hjälpa kunderna att hitta på bra – och lediga – namn.

Benny Brodda skrev ett nytt program, Coiner, på en av Sveriges första bärbara – eller kanske hellre släpbara – datorer.

Programmet kombinerade delar av ord med ändelser. På ett liknande sätt hade patentverket redan tidigare tagit fram listor med förslag till nya släktnamn, som Klevebjär.

Och alla namn passar inte till alla företag.

Olof Lindqvist berättar om hur själva språkljuden tycks betyda något:

– Försökspersoner får para ihop fantasiorden ”mumma” och ”takete” med två bilder, en bild på något runt och en bild på något kantigt och spetsigt. Då spelar det ingen roll vilket språk de talar, för nästan alla väljer ”mumma” för det runda och ”takete” för det kantiga. Detta kallas för ljudsymbolik och har diskuterats sedan filosofen Platons tid. Det går ändå inte att först analysera ett nytt företag eller en ny produkt och sedan, så att säga, bokstav för bokstav arbeta fram ett namn som redan genom hur det låter ger det rätta intrycket.

Det handlar snarare om att bolla med betydelsebärande element (som tel-), ändelser och betydelselösa stavelser och att undvika sådant som låter helt galet.

– Den stora risken med ett ogenomtänkt varumärke, säger Olof Lindqvist, är varumärkesintrång. Att namnet är oanständigt på ett annat språk är sällan ett problem.