I artikeln ”Elever vill slippa it i skolan”, CS 9/11 -11, hänvisas till en rapport från Kairos Future. It-strateger och förvaltningschefer i kommunerna satsar på var sin dator till eleverna. Men bland lärarna är stödet lågt och åtta procent av eleverna vill till och med ha mindre it i undervisningen.
I ett inlägg i CS 18/11 -11 anser Joke Palmkvist på Microsoft att många skolor skaffat datorer utan att veta hur de ska bli effektiva pedagogiska verktyg.
Hon lyfter fram goda exempel på enskilda lärare som kreativt använder internet, Twitter och Facebook.
Elevernas kunskapsresultat kan emellertid inte vila på enstaka lärares engagemang och mer kompetensutveckling. Det krävs, som en del i 2011 års omfattande skolreformer, en bredare digital satsning.
Enligt CS satsar nio av tio kommuner redan på varsin dator till eleverna. En bred hårdvarusatsning pågår alltså redan. Det är på innehållssidan det brister. Skolorna saknar helt enkelt content.
Det blir dessutom än viktigare när skolorna med reformerna får tydligare kursplaner. Content handlar om både läroböcker och digitala e-läromedel som nu finns i alla ämnen och som faktiskt ger delvis nya möjligheter, bland annat till ökad individualisering och interaktivitet.
Vissa anser att man med en dator kan söka på exempelvis pyramider och hitta massor med läromedel. Gör man det får man 369 000 träffar. Den sjunde och åttonde träffen länkar till gamla elevuppsatser färdiga för nedladdning.
För att få struktur och effektivitet krävs i stället onlineböcker och andra e-läromedel som präglats av läromedelsförlagens kunnande.
I en bredare satsning borde leverantörer av hård- och mjukvara, läromedelsförlag och andra viktiga skolaktörer samarbeta och undersöka hur skolornas administrativa system och lärplattformar kan öppnas och hur e-läromedel kan göras tillgängliga för alla elever på ett likvärdigt sätt.
Standardfrågan är förstås viktig. Jag hade hoppats att regeringen i den digitala agendan pekat ut en väg, bland annat med ett nationellt elevregister. En förebild är den satsning på en halv miljard kronor som Danmark gör på e-läromedel för att alla elever ska lära sig allt ett år tidigare.
Jag vill se en skola i vilken datorleverantörer, läromedelsförlag, kommuner och andra skolaktörer ger eleverna en god infrastruktur och kvalitativa e-läromedel kompletterade med av lärarna utvecklat material och andra digitala resurser. En sådan skola kan ge alla elever goda möjligheter i kunskapsnationen Sverige.
Rickard Vinde vd, Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschförening
I ett inlägg i CS 18/11 -11 anser Joke Palmkvist på Microsoft att många skolor skaffat datorer utan att veta hur de ska bli effektiva pedagogiska verktyg.
Hon lyfter fram goda exempel på enskilda lärare som kreativt använder internet, Twitter och Facebook.
Elevernas kunskapsresultat kan emellertid inte vila på enstaka lärares engagemang och mer kompetensutveckling. Det krävs, som en del i 2011 års omfattande skolreformer, en bredare digital satsning.
Enligt CS satsar nio av tio kommuner redan på varsin dator till eleverna. En bred hårdvarusatsning pågår alltså redan. Det är på innehållssidan det brister. Skolorna saknar helt enkelt content.
Det blir dessutom än viktigare när skolorna med reformerna får tydligare kursplaner. Content handlar om både läroböcker och digitala e-läromedel som nu finns i alla ämnen och som faktiskt ger delvis nya möjligheter, bland annat till ökad individualisering och interaktivitet.
Vissa anser att man med en dator kan söka på exempelvis pyramider och hitta massor med läromedel. Gör man det får man 369 000 träffar. Den sjunde och åttonde träffen länkar till gamla elevuppsatser färdiga för nedladdning.
För att få struktur och effektivitet krävs i stället onlineböcker och andra e-läromedel som präglats av läromedelsförlagens kunnande.
I en bredare satsning borde leverantörer av hård- och mjukvara, läromedelsförlag och andra viktiga skolaktörer samarbeta och undersöka hur skolornas administrativa system och lärplattformar kan öppnas och hur e-läromedel kan göras tillgängliga för alla elever på ett likvärdigt sätt.
Standardfrågan är förstås viktig. Jag hade hoppats att regeringen i den digitala agendan pekat ut en väg, bland annat med ett nationellt elevregister. En förebild är den satsning på en halv miljard kronor som Danmark gör på e-läromedel för att alla elever ska lära sig allt ett år tidigare.
Jag vill se en skola i vilken datorleverantörer, läromedelsförlag, kommuner och andra skolaktörer ger eleverna en god infrastruktur och kvalitativa e-läromedel kompletterade med av lärarna utvecklat material och andra digitala resurser. En sådan skola kan ge alla elever goda möjligheter i kunskapsnationen Sverige.
Rickard Vinde vd, Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschförening
Den här artikeln har 0 kommentarer:
E_angled_view_active_display_and_interior_light_and_open.jpg)
