Antrop är ett stockholmsföretag med fyra konsulter som ägnar sig åt användbarhet. Antrops roll är att vara ett stöd åt beställaren av ett system. I vissa uppdrag har Antrop mötts med skepsis från dem, ofta konsultföretag, som ska ta fram systemen.

– De undrar varför beställaren ska jobba med användbarhet och anser att det är deras ansvar, säger Mattias Mårtensson, interaktionsarkitekt på Antrop.

Men Mattias Mårtensson anser att andra personer än dem som ansvarar för teknikutvecklingen måste ta hand om att formulera och kontrollera uppfyllelsen av användbarhetskrav. Annars kommer användbarhet att få ta ett steg tillbaka till förmån för teknisk utveckling.

Inte bara design
Mattias Mårtensson framhäver att användbarhet långt ifrån enbart handlar om att peta med design av formulär och webbsidor.

– Det handlar om att uppnå verksamhetsmål och affärsmål med användningen av ett system.

I så fall kan man undra över varför han valt den kryptiska titeln interaktionsarkitekt. Hans förklaring är att han fokuserar på interaktionen mellan användare och system. Aktiviteter med användare blir en brygga mellan verksamhetskrav och teknikkrav.

– Det handlar om hur ett system passar in i verksamheten. Fokus flyttas från systemutveckling till affärsmål, säger Erik Markensten, också interaktionsarkitekt på Antrop.

Antrops inställning är att det är viktigt att komma in tidigt i ett projekt, redan när det beställs, om hänsyn ska kunna tas till användbarhet.

– Ett av kärnproblemen är att de som arbetar med användbarhet ofta kommer in sent i projekt. Det innebär ofta att det helt enkelt inte går att ändra ett system om det skulle behövas. Det innebär också att arbete med användbarhet och med att skapa ett körbart system blir två separata spår, säger Erik Markensten.

I ett idealprojekt kommer Antrop in i början av projektet och gör enkla prototyper, till exempel med hjälp av Powerpointpresentationer eller html-prototyper. Sedan beskrivs användbarhetskrav i övergripande användningsfall, så kallade use cases. Dessa kan därefter användas som underlag av de personer som gör mer detaljerade användningsfall under arbetet med att skapa systemet.

Konflikter med Rup
Hur fungerar arbetssättet på ett företag som arbetar med utvecklingsmetoden Rup?

– För det mesta fungerar det bra, men visst kan det finnas vissa konflikter med Rup. Kraven på användbarhet är inte så bra representerade i standardversionen av Rup, säger Erik Markensten.

Tankegångarna om användbarhet är inte bara tillämpbara vid nyutveckling av system, utan även vid införande av standardsystem som affärssystem. Erik Markensten tycker att det går att överföra resonemangen, eftersom systeminförande av affärssystem är att likna vid utveckling, vill exempel vad gäller att ange värden för parametrar.

Korta projekt i fokus
Ett problem för användbarhetskonsulter är de ekonomiska problem som många företag har nu. I hårda tider är arbete med användbarhet något som får stryka på foten. Fokus på korta projekt och att hålla tidsplaner kan också ställa till det.

– Leverantörer som är angelägna om att hålla deadline börjar ofta att arbeta med de tekniska uppgifterna tidigt i projekt. Detta slår ofta tillbaka när det uppstår krav på förändringar, säger Mattias Mårtensson.

Ytterligare ett problem för användbarhetskonsulter är kundernas motvilja mot att hantera flera kravspecifikationer.

– Men det handlar om att göra annorlunda och bättre kravspecifikationer, säger Erik Markensten.

Går det att tjäna pengar på användbarhet?

– Vi gör investeringskalkyler åt våra kunder som visar att det lönar sig. Det går att tjäna pengar både i själva projektet och under förvaltning och drift, säger Mattias Mårtensson.

– Ju tidigare man upptäcker användbarhetsproblem som måste åtgärdas, desto billigare blir det att åtgärda dem, säger Erik Markensten.

Läs mer på Antorps webbplats