Av de 50 kommuner som Datainspektionen har granskat publicerar samtliga mötesprotokoll på nätet. Ett 15-tal av dem har dessutom sina diarier tillgängliga på webben.

När det gäller personuppgifter som hör till politiker och tjänstemän har Datainspektionen inga synpunkter. Men i flera fall har uppgifter om enskilda personer publicerats öppet, vilket inte får ske.

– Vi har gjort stickprov och hittat känsliga uppgifter om till exempel personers hälsa, men också integritetskänsliga uppgifter som till exempel rör enskilda ärenden med kommunen, säger Ingela Alverfors, som lett undersökningen på Datainspektionen.

– Vi gjorde den här tillsynen för att vi regelbundet får in klagomål från enskilda som fått sina personuppgifter publicerade på nätet.
Vad som får publiceras och inte bör bedömmas från fall till fall, säger Ingela Alverfors. Uppgifter om enskilda personer kan vara tillåtna, men till synes harmlösa uppgifter kan upplevas som kränkande.

– Uppgifter som fastighetsbeteckningar kan verka ofarliga att lägga ut, men är inte alltid det för den enskilde.

Ingela Alverfors tror att kommunerna har rätt kompetens och vet vad som får och inte får publiceras, men att de inte lyckats hitta bra sätt att arbeta med nätpubliceringar.

– Det måste finnas ett fel någonstans. Kanske saknas en ansvarig person på kommunen som kan bedöma vad som kan läggas ut på nätet eller inte.

För att hjälpa kommunerna har Datainspektionen tagit fram en checklista som tar upp de viktigaste punkterna vid webbpublicering av protokoll och diarier. Den finns att ladda hem gratis från deras sajt.