Fakta

Vem är det som bestämmer?

Siuns uppgift är att granska hur FRA sköter signalspaningen, bland annat mot internetburen trafik. I frågan om vilka rapporter som får skickas till Säpo är det Siun som avgör om FRA gör rätt eller inte.

– Våra beslut och instruktioner och fattar kan inte överklagas, vi är första och sista instans, säger Maria Broms Hagelin på Siun.
Men FRA får komma med synpunkter och har rätt att träffa Siun angående en särskild fråga. En sådan fråga är rapporterna som skickades till Säpo där FRA anser att de följt lagen.

Siun och FRA har haft ett första möte i ärendet. Var det landar återstår att se.

FRA signalspanar inom åtta områden:

1. Yttre militära hot mot landet
2. Vid och inför svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser
3. Internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen
4. Utveckling och spridning av massförstörelsevapen och krigsmateriel
5. Allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer
6. Konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet
7. Främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen
8. Främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik.

CS granskning visade att Försvarets Radioanstalt vid minst fyra tillfällen förra året inte höll sig till reglerna för signalspaningen.

FRAs överdirektör Christina Malm säger att de nu har åtgärdat bristerna. Däremot håller hon inte med om kontrollmyndigheten Siuns synpunkt att FRA bröt mot signalspaningslagen när två rapporter skickades vidare till Säpo.

– Vi känner oss trygga med att vi har följt lagstiftningen, men underlaget till Siun ska se bättre ut i framtiden, säger hon.

De två rapporterna handlade om internationell terrorism, ett av de åtta områden som FRA får signalspana inom. Det är också ett av få spaningsområden som enligt Christina Malm i dag omfattar personer i Sverige. Andra områden som kan beröra aktörer i Sverige är spridning av massförstörelsevapen och främmande makts underrättelseinhämtning i vårt land.

Signalspaningslagen kräver att viss information förstörs så att den senare inte går att återskapa. Siun riktade hård kritik mot FRA för att myndigheten gjord en annan tolkning. De interna reglerna på FRA är efter Siuns påpekande nu tydligare.

– Det kommer aldrig återskapas någon förstörd information här. Eller, det är farligt att säga att jag kan garantera det, men vi har gjort allt för att det ska vara så svårt som möjligt att återskapa informationen.

Ett annat påpekande från Siun rörde gallringen av databaser. Utrensningen i en databas blev enligt FRA försenad eftersom de just då gjorde om de interna rutinerna för att gå mot automatiserad gallring, och det gjorde att de egna tidsplanerna inte kunde följas.

– Vårt eget regelverk är snävare än de ramar som lagstiftningen ger oss i dessa frågor, säger Christina Malm.

Hur många individer som berörs av FRAs signalspaning vill Christina Malm inte gå ut med. Inte heller hur många personer som berörs i Sverige, men hon säger att det handlar om en "bråkdel".

FRAs uppdrag är att hjälpa den svenska regeringen i olika utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Ett exempel var insatsen i Libyen förra året där FRA gav stöd till Försvarsmakten, ett annat område är att förhindra it-angrepp på samhällsviktig infrastruktur.

På grund av sekretesskraven på FRAs arbete går myndigheten inte ut med detaljerad information om spaningen, något som enligt Christina Malm lätt leder till missförstånd om vad verksamheten arbetar med.

– Jag har stor förståelse för att man kan känna oro och den största respekt för att det, med tanke på hur lite information vi kan ge, kan uppstå missförstånd, säger hon.