Fakta

Viss oro bland aktörerna

Finansinspektionen har frågat 10 banker och 14 institutionella placerare om vad de anser om högfrekvenshandeln. 63 procent av dem anser att den bidrar till osund handel på börsen.

– Det ör oroande så många uppfattar att det pågår osund handel, det kan påverka förtroendet för marknadsövervakningen och är problematiskt oavsett om det är sant eller inte, säger Anna Jegnell på Finansinspektionen.

De osunda handelsmönster som pekas ut är:
Spoofing/layering: Att genom orderläggning försöka manipulera prisbilden för ett värdepapper genom till exempel en kombination av köp- och säljordrar.

Quote stuffing: Att skicka mängder av ordrar till en handelsplats i syfte att sakta ner andra aktörers handelssystem eller dölja den egna strategin.

Momentum ignition: Att genom en aggressiv orderläggning starta eller förstärka en trend i om att andra ska följa med - vilket skapar tillfälle att vända positionen.

Last second withdrawal: Att ordrar dras tillbaka i allra sista stund.

Högfrekvenshandeln – den supernabba algoritmbaserade handeln med värdepapper – har varit hett omdebatterad sedan i höstas. Den har setts som så kontroversiell att Finansinspektionen granskat fenomenet för att se om farhågorna, att högfrekvenshandeln skapar oreda på börsen, infrias.

Men när resultatet av utredningen nu presenteras konstaterar Finansinspektionen att riskerna är mindre än befarat.

– Den direkta påverkan är antagligen förhållandevis begränsad, säger utredaren Niklas Johansson som inte ser tekniken i sig som ett problem.

– Jag får lite lätt ont i magen när jag ser rubriker om datorhandel – vi har haft datorhandel i 40 år.

Enligt Niklas Johansson kan det "ganska enkelt" konstateras att teknikinnehållet i aktiehandeln kommer att bestå och att få om ens någon ser en utveckling som rör sig åt mer manuell hantering. Snarare gör teknikutvecklingen, konkurrensen mellan aktörerna och investerarnas krav på effektivitet att det handeln snarare kommer se allt större inblandning av datorer. Och kostnaderna för att skaffa sig tillgång till den nya tekniken faller hastigt. Bland annat när det gäller smart order routing, program som jämför pris mellan flera handelsplatser och styr affären till det bästa priset.

– Inom en inte alltför lång framtid är den här programvaran tillgänglig för alla, och det i princip gratis, säger Niklas Johansson.

Som vid andra teknikskiften kommer en effektivisering av marknaden att slå ekonomisk mot en del aktörer, i form av ökade kostnader och minskad lönsamhet. Som ett exempel nämner Niklas Johansson day traders, som köper och säljer värdepapper över dagen. De kommer att slås ut, om de inte redan har gjort det.

"Teknologiska paradigmskiften har haft den effekten i en rad branscher genom åren och det finns egentligen inget skäl till varför just kapitalmarknaden skulle vara undantagen de ökande kraven på effektivitet som andra industrier utsatts för", skriver Niklas Johansson i den rapport han lämnat till Finansinspektionen.

"Det kan finnas andledning att överväga viss reglering i ljuset av den nya, högfrekventa miljön, men att aktörernas lönsamhet minskas kan knappast vara en sådan anledning".

Högrfrekvenshandeln tog fart efter att det så kallade Mifid-direktivet implementerats 2007 och börserna i samma veva infört nya, snabba handelssystem. EU-direktivet förbjöd börsmonopol, öppnade för alternativa handelsplatser och ställde dessutom krav på "best execution", att en order ska styras till det bästa priset.

– Mifid orsakade fragmenteringen på marknaden, inte tekniken. Utan Mifid hade tekniken inte haft något att exploatera, säger Niklas Johansson.